TACK FÖR ATT NI TAR HAND OM VÅRA BARN

June 5, 2014, 6:35 am

≫ Next: FOTBOLL OCH VM ÄR FEST!

≪ Previous: GULDMUNKEN OCH CELIBATISTERNA

$

0

0

Så här i examens och studenttider när sommarlovet står för dörren och glädjen vibrerar i själva andningsluften - så är det dags att skänka en tanke till alla de som på olika sätt arbetat/arbetar med dina, mina, allas våra barn.

Alla de som hjälpt dem att kämpa sig igenom skolåret - oavsett om det handlat om förskolan, grundskolan eller gymnasiet- eller kanske fotbollsträningen eller ridningen. Alla de som funnits där för våra barn när det varit motigt - men också funnits där när saker och ting vänt till framgång och glädje. Studievägledare som lyckas hitta användbara gymnasieutbildningar till alla. Specialpedagoger, socionomer, idrottstränare, kontaktfamiljer, fritidsledare, förskollärare, familjebehandlare, skolsköterskor, kuratorer, matbespisningspersonal ....

Alla ni som var och en lägger ner er själ och ert hjärta för att våra barn ska må så bra som möjligt och lära sig så mycket som möjligt, under så trevliga omständigheter det bara går. Något ni gör i både med och motgång och ibland trots rejält taskiga arbetsplatsförhållanden.

Medaljer till alla er som tar hand om våra barn - ni har Sveriges, kanske viktigaste yrken!

TACK!

---

FOTBOLL OCH VM ÄR FEST!

June 21, 2014, 11:48 am

≫ Next: SÖKES: MATLAGNINGSPROGRAM FÖR IDIOTER

≪ Previous: TACK FÖR ATT NI TAR HAND OM VÅRA BARN

$

0

0

För mig är fotbolls-VM ett sätt att umgås. Jag får detaljerad information av sonen om alla spelare värda sitt namn - och resten av kommentarerna står SVT eller TV 4 för. Personligen bara älskar jag SVT:S expertkommentator Johanna Frändén - sonen är mer inne på Glenn Strömberg. Skitsamma för jag kan heja på vilket lag jag vill - och vända kappan efter vinden och tycka att det vore väl skitkul om Iran eller Costa Rica gick till slutspel.

Eller om Ghana eller Uruguay vann alltihop.

Skulle de göra det kan jag tvärsäkert säga "Vad var det jag sade" - även om det vore en ren lögn.
Fotboll är också visuellt sett en mycket vacker sport, därtill väldigt spännande för både gamla tanter och för unga män. Jag kanske inte kan precis alla regler men vad spelar det för roll? Det är fotbolls-VM - det är fest. Det har mina barn och Ylva lärt mej! Heja allihopa!

SÖKES: MATLAGNINGSPROGRAM FÖR IDIOTER

July 21, 2014, 11:29 am

≫ Next: SKÄMSKUDDEN

≪ Previous: FOTBOLL OCH VM ÄR FEST!

$

0

0

Under sommaren när barnen har sommarlov blir mina extrema brister i köket tydligare än resten av året. Varje dag ska det lagas minst ett mål lagad mat - och helst ska det vara både gott och nyttigt.
När barnen sticker iväg på egna äventyr är oket alls inte lika tungt. Jag kan leva på ganska lite - och har en del i reserv. Mig går det ingen nöd på, men när barnen är hemma är nöden betydligt större.
- Jamen titta på TV och låt dig inspireras till stordåd, säger vän av ordning.
Glöm det svarar jag, det finns ju inga program för den som inte kan laga mat, inte ens den där kocken som gör hembesök visar ju exakt hur man ska göra.

Det kryllar av matlagningsprogram - men det finns inte ett enda för idioter.


Det är en nypa av något, några deciliter av något annat, en handfull, litegrand, spetsat med en krydda jag inte ens visste fanns och någon underlig rotfrukt jag inte har en aning om hur den ser ut. Det är citroner, citronskal, oljor av alla de slag. Jag blir inte ett dugg klokare för det. De allra flesta matlagningsprogram är så avancerade så man får anta att de är gjorda för de redan övertygade hemmakockarna.

På något sätt visar TV bara hur snyggt det blir när man kan, men det snygga kan jag vara utan om bara någon kom och fyllde mitt kylskåp och berättade exakt hur man lagar till det som finns i det..

Det finns matlagningsprogram på radio också - hur djävla osmart det är för såna som mig behöver jag väl knappast orda om.

Jag har kanske en fem-sex paradrätter sådär, som jag kan tillaga hyggligt, eller nja, men det blir i alla fall inte helt oätligt. Men tänker er dessa rätter dag efter dag efter dag....
Men jag tycker också det är så tråkigt att laga mat, säkert på grund av just min okunnighet. Det är tråkigt, man sölar ner i köket, det tar tid - och ingen blir gladare än jag när barnen får äta hos kompisar, eller har pengar så de kan äta ute.
Jag vet inte varför jag aldrig lärde mig laga mat hemma, grabben har lärt sig en hel del i skolan, men det saknas kunskap även där. Han har dock tiden för sig, det har inte jag.

Ge mig en kokbok någon med varenda simpel rätt som existerar, som berättar hur man gör från grunden. Jag klarar av att koka potatis, det gör jag faktiskt, men vad ska man ha till liksom?

SKÄMSKUDDEN

August 23, 2014, 3:36 am

≫ Next: VILA I FRID BRASSE BRÄNNSTRÖM

≪ Previous: SÖKES: MATLAGNINGSPROGRAM FÖR IDIOTER

$

0

0

Igår berättade jag för alla (som inte ville höra) att jag skulle vara med i SVT:s "Retro" och prata om 80-talsprogrammet "Solstollarna".

Det visade sig sedermera att mitt inlägg var nedklippt till drygt fem sekunder....Kan man bli mer pinsam än så?

Skämskudden är framme hela helgen.

VILA I FRID BRASSE BRÄNNSTRÖM

August 30, 2014, 4:34 am

≫ Next: Fler sökte till Paradise Hotel än till Lärahögskolan

≪ Previous: SKÄMSKUDDEN

$

0

0

När ens barndoms idoler går över till andra sidan är det lätt att bli väldigt berörd. De har liksom aldrig blivit äldre än vad de var i TV eller på film eller hur man nu såg dem som barn. När det gäller Brasse Brännström, så blev hans, Magnus och Evas "Fem myror är fler än fyra elefanter" mest mina barns förebilder och favoriter, men jag såg det också - kanske i smyg och förstod saker så mycket snabbare än i skolan!
På senare år tycker jag också att filmen "Bäst före" där Brasse spelade en av huvudrollerna, var riktigt stark med hög igenkänningsfaktor.

Vad som också händer när en person i ens egen ålder, eller någonstans i närheten av ens egna levnadsår, försvinner, är att ens egen kommande död blir allt mer synlig.

Vi lever inte i evighet och det är samma känsla som vi får när en förälder vandrar vidare. "Nu står jag på tur", "Nästa gång är det jag",
(Om ordningen följs korrekt och det ska den ju). Och trots att det är så uppenbart och man aldrig vet hur lång tid man har är det så oerhört svårt att leva medan man kan och ta ut svängarna, istället för att planera för bättre dagar någon gång i framtiden.

Vi blir mer medvetna om livets slut när vi blir äldre, men det är ändå under ungdomen vi är bäst på att leva livet. Men inte ens de unga kommer ifrån känslan av att "Allt kommer att bli mycket bättre bara det eller det händer"."Jobb", "Kärlek", "Bostad", "högre lön", "utbildning".....Vi vill ha så mycket som möjligt av det som får oss att må bra. Eller det som vi tror får oss att må bra. Kanske är just ålderdomen ett anitiklimax, kanske har vi haft den stora glädjen och lyckan av att ha varit med om allt vi ville - upplevt kärlek, gjort
karriär med ett jobb vi tyckt om, fått barn om vi ville det, sedan inser vi att this is it. Jag vet inte

Jag vet bara att det där vemodet finns i nästan alla av oss och att det kommer mer och mer ju äldre vi blir, att exempelvis Brasse bar på det. Kanske är det inte meningen att livet ska vara en räcka av levnadsglada dagar och framgångar - kanske ska vi lära oss att det räcker med att vi är hyfsat lyckliga ibland och ibland är vi inte det, men det funkar ändå. Att bära på ett vemod är inte detsamma som att vara deprimerad. Tror jag i alla fall.

Jag citerar från Aftonbladet idag där man intervjuar Brasses kollega Magnus Härenstam och där Aftonbladet dessutom citerar från TT.

– Vi har inte setts så ofta på sistone men bara för några veckor sedan satt vi flera timmar och pratade gamla minnen. Jag är så stolt och glad över att ha fått vara hans arbetskamrat och nära vän.
Inför premiären av filmen ”Bäst före” pratade Brasse Brännström om åldrandet i en intervju med TT:

– Varenda gång man ser en gubbe eller gumma i min ålder kan man ge sig fan på att de har ägnat sig åt fri kärlek, rökt brajja, liftat och gjort tokigheter, hängt i almar och protesterat - spännande saker. Det enda som har åldrats är våra kroppar.
Brasse Brännström blev 69 år.

Fler sökte till Paradise Hotel än till Lärahögskolan

September 17, 2014, 7:29 am

≫ Next: KÄR LEK

≪ Previous: VILA I FRID BRASSE BRÄNNSTRÖM

$

0

0

Berättar Nyheter 24

Om jag var 20 bast och skitsnygg - om jag var tvungen att välja mellan att ställa mig framför ett gäng uttråkade och smått aggressiva kids - eller dricka sprit ihop med några partyglada jämnåriga som liksom jag har behov av bekräftelse. Tja..



Läs mer här!

http://nyheter24.se/noje/kandissverige/777330-fler-sokte-till-paradise-hotel-an-till-lararhogskolan">

KÄR LEK

October 5, 2014, 4:46 am

≫ Next: VÄNSKAP

≪ Previous: Fler sökte till Paradise Hotel än till Lärahögskolan

$

0

0

När dottern gick i lågstadiet och var olyckligt kär - önskade jag att jag med mitt förhärdade hjärta kunde bära henne genom alla tårarna. Nu är det sonens hjärtas tur att få törnar, än en gång önskar jag att mitt numera stenhårda hjärta fick ta emot törnarna och tårarna i hans ställe.

Livet och kärleken är inte alltid enkelt och det är SÅ tufft att upptäcka det, liksom det är svårt att tro att det kommer kännas bättre redan om ett par dagar.

Att era mammor och andra nära och kära älskar er vad som än händer är måhända också en klen, men alldeles sann tröst!

VÄNSKAP

October 11, 2014, 3:10 am

≫ Next: UNDERBAR OCH ÄLSKAD AV ALLA!

≪ Previous: KÄR LEK

$

0

0

Lördagsmorgon, det står ett par stövlar i hallen jag aldrig har sett förut. Svarta, snygga, med nitar på. Storleken är nog 36 eller max 37. Tjejstövlar.

Det behöver inte betyda att hjärtan blivit röda och rosor likaså, det kan betyda att en kompis hade svårt att komma hem med pendeltåget, att filmen de såg på bio igår var så läskig att ingen av dem vågade sova själv, eller att de skulle plugga ihop inför ett prov.

Eftersom jag av naturen är grymt nyfiken är jag stolt över mig själv så länge jag inte kastar mig in i rummet där de sover för att själv se efter.

Kärlek eller vänskap vad vet jag? Det enda viktiga jag med säkerhet vet är att ett hjärta börjat läka. Det är gott så.

---

UNDERBAR OCH ÄLSKAD AV ALLA!

October 16, 2014, 2:36 am

≫ Next: ÄLGARNA DEMONSTRERAR

≪ Previous: VÄNSKAP

$

0

0

Jag vet inte vem som har gjort denna briljanta statistiska undersökning - men den är värd att spridas vidare!

ÄLGARNA DEMONSTRERAR

October 22, 2014, 5:48 am

≫ Next: ANDREAS KLEERUP GER OSS HOPP!

≪ Previous: UNDERBAR OCH ÄLSKAD AV ALLA!

$

0

0

Jag citerar delar av en artikel på Dagens Media.se

På Smålandspostens sajt finns just nu ett antal så kallade "Älgisar", privatpersoners bilder från älgjakten.

"Älgisarna"är en tradition i Smålandsposten och tidningen uppmanar varje år läsarna att skicka in sina bilder från jakten.

"Visar bilden en skjuten älg får ni gärna bifoga jägare, jaktlag, plats och even­tuella taggar", skriver tidningen.

Men "älgisarna" väcker inte enbart positiva känslor. En av dem som upprörts av bilderna är Tom Jerry Boman, kreatör på Viaplay, musikbloggare och vegeterian.

– Att jaga för egen skull, för ens egna överlevnad, kan jag förstå. Men att som Smålandsposten så tydligt ta ställning för älgjakten som den ser ut är jävligt märkligt. Vad blir nästa steg? Slaktisar, direkt från den maskinella slaktindustrin? Eller varför inte Grisisar, från grisindustrins trånga burar. Störst gris i minst bur vinner en prenumeration på Smålandsposten, säger han till Dagens Media.

ANDREAS KLEERUP GER OSS HOPP!

November 15, 2014, 4:23 am

≫ Next: HON SOM GRÄT HELA TIDEN

≪ Previous: ÄLGARNA DEMONSTRERAR

$

0

0

Andreas Kleerup har under sin karriär både varit popens gunstling och dess "bad boy". Han har också vid sidan av musicerandet mått så dåligt att han försökt ta sitt eget liv. Andreas har skapat rubriker både genom att tala ut om sitt tidigare drogmissbruk samt om diagnoserna ADHD och Tourettes som han lider av.

I den senaste intervjun jag läste med Andreas i "Metro" berättar han att han är på fötter igen, aktuell med ep:n "As if we never won" . Han mår bättre och kan fokusera på musiken.

Att han citat, "lärt sig att hantera sig själv".

Andreas säger att när han mår dåligt har han lärt sig att antingen stanna i sängen hela dagen - eller gå och träna för att få bort det dåliga.


När det är bra låter han det bara vara så - bra liksom.


Det är en lättnad för oss att en popstjärna som Andreas Kleerup öppet vågar berätta om sitt mående och hur han lyckas må bättre. Jag önskar Andreas all lycka i världen med sin nya platta - och hoppas att fler unga därute kan få nytta av hans sätt att hantera sig själv!

HON SOM GRÄT HELA TIDEN

December 29, 2014, 3:52 am

≫ Next: ALLA MINA KÄRA KUSINER

≪ Previous: ANDREAS KLEERUP GER OSS HOPP!

$

0

0

Det är andlöst vackert ute med frostbitna träd och blå himmel. Jag läser om en känd manlig skådespelare som drabbats av TBE, hållits nersövd och varit nära att dö. Han berättar att han efteråt drabbats av en ohyggligt stark kärlek till sin familj - att han grät ofta och mycket och var extremt känslosam.

Mitt hjärta svämmar över av kärlek till både vänner och släktingar, både de som bor på annan ort eller som det av andra anledningar inte blir så mycket umgänge med.Över vänner jag förlorat. Men det räcker inte med dem, min kärlek gäller grannar och ytliga bekanta på Facebook också. Jag är som en stor kran som sprutar vatten och inte går att stänga av.
Det är jättejobbigt och det är pinsamt när tårarna kommer utan riktig orsak. Det kan vara av oro för någon, ett radioprogram som berör, en tecknad sorglig film - eller en vän som är sjuk. Det kan komma när jag tänker på släktingar som jag inte träffar så ofta men som jag älskar otroligt mycket, när jag oroar mig för hur jag ska klara nästa månad med mat och allt. Det kan vara kärleken till barnen som öppnar kranarna.När jag gråter är jag ju egentligen inte ledsen utan överfull av kärlek och sympati.

Det kan vara insikten om hur fantastiska vänner jag har som ställer upp alltid, oavsett hur mycket jag grinar, trots att jag är så känslopjunkig och alltid pank. Det kan vara hjälp från Svenska Kyrkan eller Frälsningsarmen. Kort sagt, en vänlig handling eller nästan vad som helst gör så att kranen öppnar sig och man blir sådär skitsnygg med bullar runt pyttesmå ögon.


Min fråga är om man kan drabbas av det här känslokaoset och alla tårarna utan att man behöver ha varit nära döden? Det kanske händer något annat i hjärnan och hjärtat när man passerat 50?

Är det vissheten om alltings förgänglighet som gör att jag vill ha alla omkring mej, helst hela tiden?

Kanske kommer de här känslorna för alla som lever utan sambo/make/maka i jultider och mellandagar, för de som inte har ett jobb att gå till, inget meningsfullt att fylla dagarna med? Det är i alla fall då telefonkön till psykiatriska mottagningar är rekordlånga, liksom de till jourhavande präst och till BRIS.

Men i grund och botten är vi ju alla ensamma både när vi föds och när vi dör hur mycket vi än anstränger oss för att umgås.

Tittade på "Stjärnorna på slottet" och såg hur Helena Bergström drev med sej själv och sade"På min gravsten kommer det att stå: hon som grät hela tiden".

Det kommer det nog att stå på min också


Vad vill du att det ska stå på din gravsten?


GOTT NYTT ÅR ALLA FRÅN HON SOM GRÄT HELA TIDEN

ALLA MINA KÄRA KUSINER

January 10, 2015, 7:43 am

≪ Previous: HON SOM GRÄT HELA TIDEN

$

0

0

Jag har en nära vän som för många år sedan separerade från en av sina pojkvänner - men hans son, som i dag är tonåring, träffar hon fortfarande regelbundet. Så borde det vara i alla familjer.

Så bra är det inte för alla, och i vissa fall finns det blodsband fast det aldrig funnits någon nära kontakt. Många föräldrar och bonusföräldrar försvinner ur sina barns liv, så även andra "släktingar". Därför är det så oerhört skönt att man kan skapa nya relationer, som inte bygger på släktband, utan mer på känsla, vänskap och mental tillhörighet. Familjär samvaro utan släktskap.


Om jag förstått det hela rätt så har man i Frankrike slutat kalla varandra sysslingar och pysslingar och så vidare. Alla som är släkt är kort och gott kusiner. Tycker vi ska införa det när det gäller vännerna och extrafamiljen också.


När familj och släkt bor på annan ort är jag så ohyggligt tacksam över att det finns andra att fira högtider med. Att exempelvis julen firas hos vänner som är så nära att de känns som familjemedlemmar, är fantastiskt.

Så skapas nya traditioner.

Så träffas nya generationer och nya vänner.


Firade sonens födelsedag och saknaden och frånvaron av släkten kändes helt okej.
Någonstans fanns de med oss på distans och vi får spara kramarna tills nästa gång vi ses.

Vi firade med vår bonusfamilj. Där finns extramammor, systrar, bonuspappor, kusiner och bästisar. Allt man kan önska sig och lite till. Precis lika kärt och familjärt som på julafton.

Jag är en mycket lyckligt lottad kvinna.

Låt oss alla vara kusiner i en enda stor lycklig familj.