Quantcast
Channel: FRÅN AC/DC TILL ADHD
Viewing all 193 articles
Browse latest View live

En råtta inomhus

$
0
0









Är första vårtecknet.

Är dock sjukt tacksam att det inte var bjässen som bor under altanen som Tony plockade hem denna gång.




Sverige är ett feministiskt Talibanland

$
0
0



Lisbeth Salander är nog den häftigast mest karismatiska och mest feministiska filmkaraktären någonsin - men om det nu mot förmodan skulle finnas kvinnor som Lisbeth i verkliga livet - så tystas de lika effektivt som i Stieg Larssons milleniumtrilogi.


Med anledning av rubriken och innehållet i detta inlägg och rubriken ovan fick jag ett samtal som jag här citerar och dessutom håller med till fullo.

Jag kan bli helt rasande på att vare sig rättsväsendet, journalister eller andra REAGERAR - denne person har terroriserat kvinnor i närmare 20 års tid, på alla omöjliga och möjliga sätt har han förstört kvinnors liv.
Tänk dig bara om du eller jag eller annan kvinna skrivit en bok där vi pekat ut en man som pedofil, kvinnohatare med svåra psykiska störningar, drogproblem etc, osv!!!!!!!

Det hade tagit hus i helvete!!

- För att inte tala om hur det varit om den vi pekat ut var från ett annat land och dessutom homosexuell - jösses vi hade fått dödsstraff!"


(Mitt tillägg är - han kan göra precis detta av en enda anledning - han är man och allt han gör handlar om att krossa kvinnor)



För att inte helt gå ner mej i samhällets sjukliga antifeminsim så vill jag tipsa om sevärt på DVD i helgen.

Är som alltid oerhört långsam men har nu tagit mig samman och hyrt de tre första delarna av filmsviten som bygger på liza Marklunds böcker och jag är helt såld! Så djävla spännande, så fräck regi och så bra skådisar! Så initierat om kvällstidningsbranschen och så otroligt spännande!

Inser hur mycket jag saknar Liza Marklunds penna - hennes glöd, hennes intelligens - hennes röst! Lizas röst för de mest utsatta i samhället - kvinnor och barn.

Vi lever i en i det närmaste sjukligt antifeministisk tid - där man gör sitt bästa för att tysta de som vågar säga någonting om saken. I en tid när det allmänna snacket är att feminister är något fult och konstigt.

I en tid när Maria Svelands bok "Hatet" borde vara det viktigaste att läsa för var och en av oss i detta land - är det obehagligt tyst.

Feminister av båda könen luras att kämpa och slåss mot varandra - istället för MED varandra MOT antifeminism.

De som inte låter sig luras in i detta vilseledande tjafs om klasstillhörighet och ras - utan fortsätter kämpa tillsammans mot all form av antifeminism - utsätts för regelrätta hot om våld - med i bland förödande resultat.

Och när samhället i stort försöker stävja hatbrottsutövare och rasistiska grupperingar och personer - lyfts inte ett finger för att skydda kvinnor och barn mot antifeminister.

Vi som utsätts för hot tvingas lämna vänner och bekanta och eventuella drabbade medsystrar - för att inte dra med oss fler ner i hotbildsträsket.

Hur är det ens möjligt att det år efter år får fortsätta så här? Att ingen gör något konkret åt vare sig våld eller hot mot kvinnor och barn, mäns misshandel av kvinnor hedersrelaterat eller inte, kvinnomord, hot, förtal, psykisk terror - mer än att isolera de utsatta - OFFREN.

Oftast till ingen nytta alls.

Som tidningen ETC skrev i recensionen av Maria Svelands bok Hatet:
"Detta är en rapport från feminismens Talibanland".

Kom tillbaka Liza Marklund - du behövs mer än någonsin!


http://stockholm.etc.se/


Var är Gudrun Schyman? Var är lagen mot antifeminism?

$
0
0


Vad hände med rapporten som lämnades in till Norges regering? Och varför har inte övriga regeringar i Norden fått den - eller har de det? Var finns informationen som jag uppenbarligen missat?

Från Nättidningen Flashback

2013-03-25
Antifeministiska åsikter kan i framtiden bli olagliga, på samma sätt som hets mot folkgrupp. Åtminstone ifall en skattefinansierad nordisk expertgrupp - bestående av 25 experter på antifeminism och högerextremism - får bestämma. I onsdags lämnades förslaget över till Norges regering.

Bakom rapporten står manscentrumet Reform och Nordiska Ministerrådet. I expertgruppen ingick bl.a. svenskarna Maria Sveland, Mattias Gardell, Anna Lindqvist och Lars Jalmert.

Enligt förslaget ska antifeministiska hållningar förbjudas om de uttrycks genom "attityd, beteende och handling". Som antifeminism räknas enligt förslaget följande värderingar:

- Motstånd mot feminism och jämlikhet.
- En önskan om att återskapa en hierarkisk social ordning i vilken heterosexuella män är privilegierade.
- Motstånd mot att avskaffa kategoriseringar baserade på kön, ras och sexuell läggning.

http://www.nrk.no/contentfile/file/1.10947191!reform.pdf
http://www.nrk.no/nyheter/norge/1.10946673
http://www.dagbladet.no/2013/03/22/ ...
http://www.friatider.se/forslag-gor-det-straffbart ...
https://www.flashback.org/t2109447
http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet
http://www.reform.no


Vill ännu en gång citera ur recensionen av Maria Svelands bok "Hatet" som gjordes av magasinet ETC där boken fick välförtjänta fyra "Etc" av skribenten Eigil Söderin.

----"Desto tydligare visar Sveland hur nära antifeminismen, i struktur och ideologi, är sammanlänkad med den antimuslimska och rasistiska rörelsen som frodas på nätet. Ofta är det samma individer
(Mitt tillägg: De har också ännu en sak gemensamt nämligen föraktet för homosexuella).

En säkerhetsexpert i boken berättar att något hände efter SD:s inträde i riksdagen 2010. Hatet eskalerade och hans firma fick fem ggr så mycket att göra.

Hatarnas potential förstärks när de gömmer sig i skuggorna, men det räcker inte med att dra fram trollen i ljuset. Deras övertygelser går djupare än så och det krävs att man agerar mot antifeminismen som politisk strömning och inte reducerar det till en fråga om debattklimat i kommentatorsfälten . Svelands modiga debattbok är ett första steg. Hon beskriver ett Sverige där kvinnor med hot om sexuellt våld skräms till tystnad.
Gudrun Schyman var något viktigt på spåren när hon talade om talibanliknande strukturer även i vårt relativt jämställda samhälle. Men det får man väl inte säga i det här landet.
Eigil Söderin, magasinet ETC



Det kanske sorgligaste i den här hatsoppan är ändå alla de kvinnor som används som verktyg i kampen mot feministerna, kvinnor som kommer att kopplas bort per omgående när och om, vilket Gud förbjude, de antifeministiska och rasistiska grupperingarna får mer inflytande.
Dessa damer som förleds att hata sina medsystrar har liksom inte fattat att vare sig SD eller deras "vänner" vill ha kvinnor på några som helst maktpositioner.





REST IN PEACE AIKS IVAN TURIN

$
0
0





Oavsett orsak eller profession ska ingen småbarnspappa, ingens son, ingens vän, ingens älskade lämna jordelivet så ung.

Det är så vansinnigt sorgligt!

Hoppas Ivan visste hur uppskattad han var av såväl oss som inte kände honom - som av sina nära och kära - medan han ännu levde!



http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/aik/article16704035.ab




DREAMTEAM: GUDRUN SCHYMAN OCH JONAS SJÖSTEDT


HAN vänsterns ordförande VILL iallafall annorlunda - om det nu går att genomföra rent strategiskt är en annan sak - vilket drömteam det skulle var FI:s Gudrun Schyman och Vänsterns Jonas Sjöstedt...Om de sedan såg till att rapporten om antifeminismen följdes av en lagändring också - så ja, då är jag himla nöjd!


Sjöstedt lovar: Vinster i välfärden måste bort











Vänsterpartiet kommer inte regera med något parti som ställer sig bakom vinster i välfärden.
Det lovade partiledaren Jonas Sjöstedt i sitt förstamajtal i Göteborg:
– Ska det bli någon ordning med det här så måste vi stå på oss.


4100 personer gick i Vänsterpartiets förstamajtåg i Göteborg och 5500 samlades efteråt på Gustaf Adolfs torg.
– Det har varit en jättefin dag och publikrekord i Göteborg, säger Jonas Sjöstedt.
”Väljarna har rätt att veta”
V-ledaren avslöjade under sitt tal i Göteborg och tidigare på förmiddagen i Alingsås att partiet inte kommer sitta i en regering som fortsätter privatisera välfärden.
– För oss är det en helt avgörande fråga att få bort vinstintresse. Jag tycker att väljarna har rätt att veta var de har oss och vad de får om de röstar på oss, säger Jonas Sjöstedt.
Fick största applåden
Sjöstedt har tidigare påpekat att vinster i välfärden är en knäckfråga. I dag gick han ett steg längre och alltså lovade att partiet aldrig kommer stötta det.
– Vi tycker att frågan har en sådan dundrande majoritet i Sverige. Vi tycker att man ska lyssna på befolkningen.
Vänsterpartiets ordförande pratade även om feminism, rasism, arbetsrätt och daltande med finanssektorn i Europa.
– Jag fick ändå tyngsta applåden när jag sa att vi inte kommer sitta i en regering som fortsätter med privatisering.

Aftonbladets Josefin Karlsson skrev artikeln





http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16702338.ab

WOMAN IS THE N OF THE WORLD

$
0
0





Men när det går till kränkningar och hot skall det naturligtvis stävjas, alla har ju en IP-adress. Jag begriper fortfarande inte att det skall vara så lätt att hitta någon som laddat ned en låt och så svårt att hitta någon som sysslar med förtal, stalking och mordhot.





Tittar vi lite närmare på detta är det ganska lätt att se att de kan hittas men sällan eller aldrig blir dömda(sedan lagen om grooming kom har typ en eller två blivit straffade - då lagen är så förbannat mesig).

Det går dock att vinna mål - om förtal och hot riktats mot en man, en mycket känd politiker, annan man på viktiga positioner.

Kvinnor får eventuellt hjälp med skyddade adresser, besöksförbud eller så får de lämna landet. I de allra flesta fall hjälper inte det ett dugg. Och barnen får de lämna hos mannen.

Och i de fall där mannen bestraffar kvinnan med så kallat utvidgat självmord och tar med sig barnen i döden - avskrivs det hela som en "familjetragedi".

HUR ÄR DET MÖJLIGT ATT DET INTE ENS ÄR OLAGLIGT MED ANTIFEMINSM - i Sverige på 2000-talet?




VAD ÄR EN TRANSVESTIT?

$
0
0


JO - EN MÄNNISKA!







Är det grymt sköna svaret från Sara-Claes hemsida som jag här lånar bild text och annat ifrån - ibland kan man möta sina egna fördomar och göra sig av med dem - det är oerhört skönt! Hoppas att ni som läser Sara-Claes text här också kan göra er av med en och annan fördom. Det är så oerhört skönt.

Vill innan jag lägger in Sara-Claes text citera en annan klok man jag har glädjen att känna - detta med anledning av den tid av främlingsfientlighet, motstånd mot homosexuella, antifeminism och andra typer av hat och kränkningar mot våra barn - som pågår utan att samhället reagerar.

"Ett kräk är ett kräk, oavsett kön, kultur, religion eller ursprungsland"



För så är det. Om vi lägger ihop alla som av en eller annan anledning inte passar in i samhällsnormen ... så blir vi rätt många. Räknar vi alla som inte är heterosexuella, inte är kristna, inte är gifta, inte har barn, inte är ariska, inte är handikappade, inte är svenska, inte har jobb, inte är antingen män eller kvinnor. Och alla dom som är överviktiga, undernärda, har damp, läs-, syn- och/eller hörselsvårigheter, inte kan gå i trappor osv, så blir vi faktiskt så många att vi med råge utgör majoriteten av befolkningen. Någon har räknat ut att det bara är ungefär 4% av befolkningen som tillhör det vi kallar "normalt".
Därmed kan man säga att det är mera normalt att stå utanför normen än att tillhöra den.









www.saralund.se

Precis som så många andra i samma situation, har jag levt med detta sedan jag var mycket ung. Redan någon gång i 5-årsåldern upptäckte jag att jag inte var som mina kompisar. Jag förstod omedelbart att det var något som var "fel " och att det var något som borde hållas dolt för omvärlden. Vem eller vad som fick mig att tänka så har jag ännu idag inte fått klart för mig, men jag vågade inte ens berätta det för min egen mamma.
Under tonåren kände jag en mycket stark längtan att tillhöra det motsatta könet och betraktade mig i det närmaste som det vi idag kallar transsexuell. Jag önskade varje dag att jag skulle vakna upp ur min mardröm och vara en tjej istället för en kille. Jag såg mig själv som "onormal", avskärmade mig från omvärlden och övervägde att avsluta mitt liv. Av flera orsaker blev det ingenting av med dessa tankar.

Åren gick och mitt kvinnliga "jag" låg i en väska på vinden. Jag klädde om i hemlighet och jag mådde fruktansvärt dåligt.
Det var inte förrän jag var i 40-årsåldern som delade jag min hemlighet med en annan människa - min hustru.
En dag hittade hon spår i vårt hem efter en "annan kvinna" och jag blev tvungen att berätta som det var. Hon förstod omedelbart att det var på riktigt och hade samma frågor som alla andra; Vill du byta kön? Vill du hellre leva ihop med en man? osv.
Eftersom hon är en klok människa hade hon inga problem med att jag ville klä mig likadant som halva jordens befolkning. Det hon var mest upprörd över var att jag inte berättat någonting för henne. Trodde jag inte att hon skulle klara att hantera ett sådant förtroende?
Det liv som öppnade sig nu och möjligheten att leva ut min kvinnlighet när jag kände för det, innebar även en drastisk förändring i sättet att betrakta mig själv. Jag insåg att jag inte var onormal - bara en aning ovanlig, att själen är könlös och att känslorna av manlighet och kvinnlighet inte var knutna till kroppens kön. Förut hade jag trott att jag hade en kvinna inom mig som ville ut. Nu insåg jag att det var mannen inom mig som hade hindrat mig från att vara mig själv. Kvinnorollen godkänner manlighet, men mansrollen godkänner inte kvinnlighet. Kvinnorollen ser manligt och kvinnligt som två komplement, medan mansrollen ser manligt och kvinnligt som två motsatser. Kvinnor kan gå ut och in i sina olika mer eller mindre kvinnliga och manliga roller, medan en man alltid förväntas vara "man" med stort "M".
Jag menar att en man både kan och får lov att känna sig kvinnlig ibland på samma sätt som en kvinna kan känna sig manlig ibland. Eftersom jag insåg att mina känslor inte var knutna till mitt kön kunde mannen inom mig äntligen börja växa och jag kände för första gången en trygghet i min mansroll.

Vem är "normal"?
Idag vet jag att jag är en man och jag har bearbetat de känslor av "skuld" och "skam" som ofta blir följden när en människa på ett eller annat sätt bryter mot samhällets vedertagna normer för hur tex en riktig man eller kvinna ska vara. Skammen att inte vara som andra och skulden att inte kunna leva upp till omgivningens förväntningar.

Nu föreläser jag i olika sammanhang om hur normer och värderingar skapar utanförskap och möjligheter. Vi är många som inte "passar in" i normen och aldrig har väl citatet från det gamla radioprogrammet "Mosebacke Monarki" varit mera passande än nu: "Minoriteterna i Mosebacke utgör nu majoriteten av befolkningen!"
För så är det. Om vi lägger ihop alla som av en eller annan anledning inte passar in i samhällsnormen ... så blir vi rätt många. Räknar vi alla som inte är heterosexuella, inte är kristna, inte är gifta, inte har barn, inte är ariska, inte är handikappade, inte är svenska, inte har jobb, inte är antingen män eller kvinnor. Och alla dom som är överviktiga, undernärda, har damp, läs-, syn- och/eller hörselsvårigheter, inte kan gå i trappor osv, så blir vi faktiskt så många att vi med råge utgör majoriteten av befolkningen. Någon har räknat ut att det bara är ungefär 4% av befolkningen som tillhör det vi kallar "normalt".
Därmed kan man säga att det är mera normalt att stå utanför normen än att tillhöra den.

Tillhör du de normala?
Detta är inget nytt - det har alltid varit så, men det inte förrän på senare tid, som folk vågat träda fram och öppet tala om att man inte tillhör normen. Förut har det varit vars och ens väl förborgade hemlighet. Alla har gått omkring och känt sig udda. I och med att vi idag har ett helt spektra av synliga minoriteter behöver ingen längre känna sig ensam eller avvikande. Även om man väljer att inte berätta något för omvärlden, så behöver man inte må dåligt.
Det har blivit vanligt att vara "ovanlig". Vi lever i ett mångfaldssamhälle och mångfald innebär varje människas rätt att vara olik!

Jag har valt att "komma ut" med min läggning för att jag tröttnat på att smyga med något så harmlöst som att jag ibland vill klä mig på samma sätt som halva jordens befolkning klär sig. Och kanske även lite grann som en protest mot de normer i samhället som hela tiden försöker tvinga oss att vara och bete oss på ett visst sätt för att passa in. Man pratar så mycket om kvinnans emancipation, att man helt tappat bort att det faktiskt är mannen som allra mest behöver frigöra sig.
Eftersom jag gör allt detta helt och hållet för min egen skull är det heller inte viktigt för mig om du betraktar mig som "man" eller "kvinna", "han" eller "hon", "Claes" eller "Sara". Eller varför inte "Sara-Claes" när du pratar om eller med mig. Så länge du klarar att respektera mig som den jag är, har du din fulla frihet att uppfatta och tilltala mig så som det känns bäst för dig.

Jag har gjort min hemsida
i första hand för att avdramatisera fenomenet transvestism och öka förståelsen för transvestiter. Hittills är det forskare, psykologer och journalister som av olika orsaker skapat bilden av oss. Nu är det dags att vi själva står upp och berättar hur det ligger till. Att vi är helt vanliga människor som för det mesta lever ett högst normalt "svenssonliv" med den lilla skillnaden att vi kanske inte sitter lika hårt fast i "antingen eller" -tänkandet som det stora flertalet.
Jag vill att du som själv är transvestit sträcker på dig och inser att du duger alldeles utmärkt som du är. Jag är 183 cm lång utan skor, väger omkring 85 kg och har 43 i skor. Läs några av mina upplevelser, så inser du snart att det inte är viktigt att smyga omkring och försöka "passera" och vara andra till lags. Tvärt om! Livet börjar när omgivningen upptäcker vem och vad du är.
Var ärlig och respektera dig själv - så får du respekt för den du är!
Det är också meningen att du som är gift eller sambo med en transvestit ska förstå att världen inte rasar samman för att den du älskar visar sig vara transvestit. Tvärtom! Prata genom situationen på ett öppet sätt, så ska du se att det inte är så farligt som du kanske fått för dig. Kanske kan mina sidor skapa intressanta diskussioner och kanske till och med öka din kunskap om vad transvestism kan vara. Det finns nästan lika många sätt att leva ut sin transvestim som det finns transvestiter och inget av dem kan betraktas som avvikande. Tänk på att din partner varit transvestit så länge ni känt varandra och att det faktiskt är på grund av att han/hon är transvestit som du älskar honom/henne. Transvestismen har troligtvis varit en del av din älskades personlighet så länge ni känt varandra - även om du inte visste om det från början. Ingenting är ändrat utom att du fått veta någonting som du inte visste förut.

Mitt nya liv som öppen transvestit har verkligen berikat mitt liv och jag njuter hänsynslöst av varje ögonblick. Det bästa med att vara transvestit är att jag inte behöver begränsa sig till att vara antingen eller. Jag kan vara både och ... eller inget dera. Jag kan koncentrera alla mina krafter på att vara precis den jag är och vill vara oavsett vad normen och könstillhörigheten säger att jag bör vara.
I mitt fall trivs jag alldeles utmärkt med att vara en man som ibland bejakar sin kvinnlighet.
Om fler visste hur fantastiskt det är att kunna växla könsuttryck allt efter hur man känner sig, skulle hela världen vara full av transvestiter. Jag förstår inte att jag lät det gå så lång tid innan jag var beredd att släppa loss Sara i full frihet - nu tar jag igen allt med råge!

Normal kommer ur ordet "norm" och de människor som säger att transvestiter inte är normala menar att vi inte passar in i normen.
Det är jag glad för!
Vem vill leva i en värld där alla människor är likadana?
Inte jag - mångfald berikar!
Skål för det härliga ljuvliga livet!
Sara Lund


Bilder: Claes, Sara samt Claes fru Anita alla från hemsidan
www.saralund.se

DU SATT PÅ KARLAVAGNEN

$
0
0





Av debutanten Caroline Nylander är en av mina absolut vackraste och ändå mest smärtsamma läsupplevelser någonsin.

Att som författaren beskriva äcklet,fasan, oron och sorgen det innebär att beskåda en människas långsamma och mycket plågsamma förfall. Om smärtan hos de som finns kvar och bara kan titta på när den människan förgör sig själv. De små skärvor av kärlek som någonstans ändå finns kvar - men som mest skaver otäckt i hjärtat.

En helt igenom nödvändig bok!



SVERIGE SKYDDAD VERKSTAD FÖR KVINNOHATANDE KRIMINELLA MÄN

$
0
0



Sundbyberg 2013: En pappa spränger sig själv och sina två små flickor i luften för att ”mamman inte ska ha dom”

Händelsen beskrivs som ett så kallat utvidgat självmord och en familjetragedi och eftersom mördaren är död läggs locket blixtsnabbt på. Man ”talar inte” ens om det i media efter några dagar.


Detta är en tyvärr inte så ovanligt som man skulle önska – det sorgliga förutom det barbariska att ta med sina barn i döden är att inga utredningar görs – ingen hjälp ges till de överlevande. Jag menar inte att mördarens anhöriga ska ställas till svars – men var finns brottsoffermyndigheterna? Övriga skyddsnät?


Ingen får någonsin veta hur eller ens om den överlevande föräldern kämpat för att skydda sina barn men aldrig fått den hjälp hon behövt ens innan brottet – eftersom pappans rätt i Sverige är i det närmaste grundlagsskyddad.


Ekerö: För några år sedan misshandlades en ung flicka sönder och samman av sin killkompis. När han trodde hon var död – tog han sitt eget liv. Flickan överlevde men det har varit en mycket mödosam väg tillbaka till livet som aldrig blir detsamma mer för henne eller hennes familj. Eftersom gärningsmannen är död händer samma sak även här. Ingen hjälp alls till brottsoffret.

Är inte detta en fruktansvärd brist i lagstiftningen? Och när det gäller familjer även hos de sociala myndigheterna? Som trots vetskapen om att kvinnor mördas i många fall överlämnar barnen till mördaren när han suttit av straffet han fått för att ha slagit ihjäl deras mor.


Även under 2000-talet skickar man barn till pappor de knappt träffat därför att de levt med skyddade personuppgifter med sina mammor efter åratal av misshandel och andra övergrepp. I exempelvis Umeå och Nacka Tingsrätt är detta inget hinder för att ge vårdnaden till pappan och flytta barn hundratals mil från sin trygghet – med de sociala myndigheternas goda minne och medhjälp.


Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, JO, JK,eller vad tusan alla de nämnder och myndigheter nu heter som ska tillvara den lilla människans intressen tycks göra absolut ingenting för att åtgärda brister i rättegångssalar, hos polisen eller på landets socialnämnder. Mer än att rikta kritik alltså, precis som Skolverket som kritiserar en del skolor för att de failar. Men händer det något konkret? NOPE!

Ta JK till exempel som gärna och ofta ”riktar svidande kritik”, eller kanske ”skarp kritik” mot exempelvis de poliser som utredde en våldtäkt av en ung kvinna. Sjukvården säkrade DNA från gärningsmannen men polisen glömde bort detta så rättegången ställdes in. Vår kvinnliga JK riktade alltså i vanlig ordning skarp kritik mot det usla polisarbetet men vägrade ge kvinnan skadestånd då det ju ”inte var ställt bortom rimligt tvivel att hennes baneman verkligen dömts om rättegången blivit av”.

No Mercy Mama

Det omvända så: Nyligen släpptes två gärningsmän som var misstänkta för våldtäkt. Hela tiden hävdade de att kvinnan varit med på noterna och bad polisen/åklagaren återskapa den filmsekvens av ”gärningen” som de åtalade spelat in med sina mobiltelefoner. Det lyckades inte polisen göra (om de nu ens försökte). När domen vunnit laga kraft och ”gärningsmännen” fått tillbaka sina mobiltelefoner kunde de med hjälp av en firma återskapa filmsekvensen – som skickades till HD med begäran om en ny prövning. Männen friades.

Det mest anmärkningsvärda i detta är väl ändå att polisen/åklagaren gav tusan i att ens försöka komma sanningen så nära som möjligt. Vad är det för slags rättvisa?

Nyligen frias ett föräldrapar i Hovrätten - misstänkta för grov barnmisshandel – detta motiverades med att polisförhören med barnen varit under all kritik.




Allt detta lidande på grund av – ja vaddå? Bristande resurser? Slöhet? Och vem bryr sig om någon som riktar skarp, svidande eller rent av VÄLDIGT ARGSINT kritik mot myndigheters/tjänstemäns/polisers agerande när det egentligen inte händer ett förbannade någe?


Så därför nog om dåligt polisarbete nu – när polisen trots allt ändå lyckas gripa gärningsmän och tillsammans med en åklagare får till ett åtal – vad händer då? Ja då sitter det rådmän av båda könen i rättsalarna med en kvinnosyn som skulle göra Breivik avundsjuk


Tingsrätten i Umeå 2013
Citerat ur tidningen Folkbladet
"Händelsen inträffade i samband med en fest i Umeå i höstas. Enligt åtalet höll en av killarna höll fast tjejen och en annan kille förde in en glasflaska i underlivet på tjejen. Enligt tingsrätten står ord mot ord. Tjejen hävdar att hon höll i ihop benen men att en av killarna pressade isär benen för att kunna föra in glasflaskan
"Tingsrätten menar att tjejens uppgifter om att hon till en början höll ihop benen är trovärdiga men att det kan tyda på att hon var blyg eller tvekade. Tingsrätten slår även fast att det var omdömeslöst av killarna att föra in den tomma vinflaskan i tjejens underliv men att det de inte hade uppsåt att skada henne och att de slutade när de såg att tjejens underliv började blöda….

Tillägg av artikelförfattaren på FolkbladetEmma Granberg: Högsta domstolen har i flera rättsfall under 2009 skapat en ny praxis i våldtäktsmål. Det innebär att det inte räcker att målsägandens berättelse är mer trovärdig än den åtalades. Det krävs också stödbevisning för fällande dom.

Kommentar: Som man skulle jag bli kränkt av en dom där man förutsätter att alla män är testeoronstinna gorillor med hönshjärnor.


Liksom man förutsätter att den här mannen är dum i hela huvudet – han glömmer grabben i en bil i åtta timmar och det är SYND om HONOM… Det är relevant att känna så men när blev åklagare, rådmän och jurister plötsligt intresserade av känslopjunk?


TVÅ-årig pojke kvarglömd i bil - dog
Citat”Innan det slutgiltiga rättsmedicinska protokollet kommer tänker inte åklagaren fatta beslut i åtalsfrågan har han sagt. Det lär dröja flera veckor. Eftersom ingen är frihetsberövad har det ingen absolut prioritet.”
Den här pappan glömde
1) att lämna pojken på dagis
2) att pojken satt kvar i bilen när pappan kom fram till sin arbetsplats
och
3) när pappan väl kom ihåg barnet kom han inte ihåg om han lämnat av pojken på dagis eller om han fortfarande satt kvar i bilen...

Det finns verkligen så MÅNGA "olyckliga omständigheter" här att hela storyn verkar vara för otrolig för att vara sann. Även om den nu är sann – är det samhällets mening att den som nu av något rubbat skäl vill göra sig av med sitt barn – eller glömmer ett barn i en varm bil - kan göra på detta sätt och klara sig? FÖR ATT DET ÄR SYND OM HONOM??????


Nästa gång när grannen ska ta med din unge till dagis och glömmer både ditt barn och sitt eget i bilen – är det då fortfarande ”synd om” honom? Är det i själva verket inte lika synd om en rattfull som kör ihjäl ett barn, eller en påverkad person som råkar ha ihjäl nån för att hen ”inte tål sprit”?

Hur många av rättens ledamöter tyckte synd om Englas mamma? Hon stämde staten för att polisen gjort så många misstag i utredningen av ett annat mord att Anders Eklund gick fri och kunde ha ihjäl hennes barn också. Men gissa vad – denna mamma får betala sina rättegångskostnader själv.

Citerar ur en krönika i Aftonbladet av Oisín Cantwell:
”Om alla som har drabbats av uselt myndighetsarbete skulle få skadestånd i miljonklassen skulle staten snart ruineras. Domstolen fattade, med tanke på hur svensk lagstiftning ser ut, således ett rimligt beslut. Ett inte fullt så rimligt faktum är att Carina Höglund nu tvingas betala statens rättegångskostnader, 40 000 kronor. Tillsammans med sina egna kostnader för målet, för advokat och vittnen, har hon en skuld på 111 000 kronor.
I en kolumn i förra veckan ställde jag en fråga: Kunde inte justitiekanslern, statens advokat i processen, ha efterskänkt kostnaden? Kunde inte en kvinna som redan har drabbats så hårt ha visats denna nåd?”

Min kommentar: Nej det kunde inte JK. Är det så djävligt att den lilla människan i Sverige – särskilt kvinnor och barn då – inte kan räkna med hjälp ens i de mest extrema fallen? Att myndigheters arbete genrellt är så uselt att staten skulle gå bankrutt om alla fick skadestånd??? Varför finns då JO, JK, PK, PO – name it – när de ändå inte gör ett förbannade skit för de som verkligen behöver det?


Till allt annat helvete som drabbat Englas mamma finns det också en vidrig mobb som skickar anonyma mordhot och andra vidrigheter till HENNE. Inte till mördaren, inte till den sjukt klantiga polisen, eller till staten – utan till HENNE.

Men där har vi ju nästa hake – det finns ingen lag mot att hata kvinnor och barn, ingen lag som hjälper dem mot förföljelse, förtal, olaga hot… Uppenbarligen inte heller någon lag som skyddar kvinnor och barn från att bli våldtagna, misshandlade och mördade.

18-årige Daniel dödades av sin mammas expojkvän - som dömdes för dråp ej för mord
När tingsrätten vägt in samtliga omständigheter, bland annat att det "uppsåtliga dödandet begåtts i hastigt mod under ett snabbt, uppretat händelseförlopp" blir bedömningen att knivhugget, som gick in i hjärtat, inte handlar om mord utan om dråp. Och någon nödvärnssituation har det inte varit fråga om, enligt rätten. 33-åringen döms till åtta års fängelse


Den unga kvinnan som blev skjuten i huvudet av sin pojkvän – mannen dömdes för dråp - inte för mord

Man har bortsett från alla mannens hot och hans tidigare ondskefulla beteende mot den numera döda flickvännen. Man har bortsett från hans olagliga vapeninnehav. Man har bortsett från att han säger att det var mest på skoj han riktade pistolen mot flickvännens huvud. Man har bortsett från den uppenbara lögnen att han inte visste att den var laddad. Självklart visste han att den var laddad!!


Av allt som händer får vi dagligen bevis för att kvinnor och barn eller andra ”obetydliga” människor i Sverige av myndigheter, media, socialtjänsten och allra helst inom rättsväsendet har ungefär samma rättigheter som sina systrar i Talibanstyrda länder.


Samhället i stort verkar i det närmaste vara en skyddad verkstad för kvinnohatande, våldsamma och kriminella män.
Om en man råkat hamna inför skranket så verkar rätten se det som sin primära uppgift att skydda dem från samhällets åtgärder – och alla gapiga feminister och andra kärringar. Allra tydligast blir det om männen ”bara råkat” misshandla, våldta eller mörda en kvinna eller ett barn.

Det är ju så lätt gjort - och det var ju inte meningen… Stackars karl!














ÄNNU ETT KVINNOMORD SOM KUNDE FÖRHINDRATS

$
0
0



Rest in Peace Vatchareeya Bangsuan


Hon kom till Sverige som 12-åring – hennes 20:e levnadsår blev också hennes sista – efter åtta år i Sverige blev hon styckmördad. Jag skäms över det svenska samhället, den svenska flatheten som aldrig tar hot gentemot kvinnor och barn på allvar – och sedan inte ens straffar deras mördare när allt är försent.




Den försvunna/mördade hade gjort flera polisanmälningar om hot - närmare detaljer är okända (skulle sannolikt vara alltför pinsamt för polisen att berätta vad de handlade om) och ingenting gjordes för att hjälpa den nu mördade kvinnan.

4 maj kl 14:23 skrev hon på Facebook: "Ska nu ut och motionera lite och sedan till kompis och plugga^^".
(Enligt polisens presskonferens idag den 23 maj - har den nu misstänkta gärningsmannen mördat henne samma dag som hon försvann – alltså den 4 maj)

Kl 15:22 den 4 maj skrev kvinnan ett skämt på Facebook. Kl 16 hämtades hon av någon vid bostaden. Därefter är hon försvunnen. Ett osäkert vittne har sett henne nära den nu gripne mannens bostad .


Den 8 maj anmäldes den unga kvinnan försvunnen – den 9 maj började man söka efter henne – då sade polisen enligt Norrländska Socialdemokraten (NSD):

”-Hon har lämnat hemmet vid 15-tiden på lördagen. Antingen har hon sprunget, promenerat eller fått skjuts av någon. Vi vet inte, säger Mikael Norén. Som tillägger att de i nuläget inte misstänker att den unga kvinnan utsatts för brott.”

Den 15 maj återupptar Missing People eftersökningarna - i dag den 23 maj hittar man henne – eller snarare delar av henne. (Som Flashbackanhängare vill jag påstå att man lyckades med detta tack vare skickliga Flashbackskribenter).
Polisen griper också idag den 23 maj en man född 91 som skäligen misstänkt för brottet – han har tidigare figurerat i ”utredningen”.


ÄR det så illa att den misstänkte gärningsmannen är densamme som den nu mördade kvinnan anmält flera gånger för olaga hot – och polisen har då inte ens haft förstånd att omedelbart sätta press på honom?

Är det dessutom så att han KAN klara sig undan detta bestialiska dåd på grund av en vansinnig lag som kräver att man ska kunna styrka att den som styckat någon – också mördat densamme – och inte bara ägnat sig åt någon obskyr hobby...

Är det så – då präglas inte bara polisens agerande av fullständig inkompetens- då är också lagstiftningen i Sverige sprungna från den tid då man brände kvinnor på bål – de brändes då de ansågs skyldiga till att vara häxor.
I dagens Sverige bränner man inte kvinnor och barn på bål – man ger istället fan i att skydda dem från våldsamma och hotfulla män – och slutresultatet blir det detsamma.



Citerar ett inlägg från Flashback – från just tråden om den försvunna Bodenkvinnan:

”Ni som är yngre kanske inte minns eller har läst om den numera avlidne gangstern Maximilian Kartaschev. Han dömdes först till livstids fängelse 1997 för mord på sin sambo(då hennes kropp också styckades), men domen upphävdes senare och i tingsrätten friades han då det inte ansågs kunna styrkas att sambon verkligen blivit mördad. Istället blev han bara dömd för brott mot griftefriden. Lite samma sak med Mats Alm - även där drev ju åklagaren tesen att det var mord, men rätten ansåg inte att det gick att styrka dödsorsaken och även Alm kom som bekant undan med ett griftefridsbrott.”


TILL MAMMA PÅ MORS DAG!

$
0
0














Älskade mamma - mamman som vi alltid längtar efter - vare sig hon är e i livet eller inte. Mamman som kunde vara både grym och kärleksfull eller kanske bara det ena - eller inget alls - men likväl den enda mamman vi har eller har haft!

Och som vi alltid någonstans älskar!





I samband med denna högtid bör ni läsa två helt olika typer av böcker men med mamman som utgångspunkt!



http://www.bokus.com/bok/9789170376443/till-mamma-pa-mors-dag/








Ur ovanstående antalogi citerar jag ur texten som skrivs av Kristian Lundberg - den handlar om Kristians mor. Kristian Lundberg är en i dag vuxen man som i sin barndom fick uppleva galenskapen och lidandet sprunget ur sin mors sjukdom, och som överlevt! Trots misären har han idag sett saker ur ett annat perspektiv - så som man ofta gör när man själv blir vuxen och försöker undkomma att upprepa sina föräldrar misstag i det egna föräldraskapet, med i bland rätt usla resultat.

"Vi var fattiga, vi levde på bidrag, handlån, allmosor. Och aldrig kom vår far och knackade på dörren. Min mor var ingen ros hon var ett törne. Hon var maktlös inför sig själv, ändå gick hon ut på nätterna och letade efter mig, sökte upp de thinnerdoftande cykelkällorna och avgiftningsenheterna. Jag var min mors son."




http://www.bokus.com/bok/9789175031859/mor-mamma-morsan/


Ni som sedan vill få den typ av AHA-upplevelse och awakening som jag och många, många med mej fått - läs då 2000-talets viktigaste bok - för oss här i Sverige i alla fall som kan ge fan i att kolla på om författarinnan har en bra bil eller kanske har det för gott ställt eller inte begriper sig på förortsdamer eller eventuellt inte gillar muslimer - hennes bok handlar inte om så ynkliga värdsliga ting - den har ett livsviktigt budskap!

För alla kvinnor och män oavsett religion, kultur eller bakgrund! För oss som kanske inbillat oss att vi levt hyfsat jämställt i ett modernt land: Det har vi inte!


http://www.bokus.com/bok/9789173434669/hatet-en-bok-om-antifeminism/






När ni sedan känner att ni vill stärka både mödrars och barns rätt till ett liv - läs då Lydia Cahchios:
Maktens Slavar - citerar: "Antalet människor som utnyttjas som arbetskraft och sexhandeln med kvinnor och barn s.k trafficking har inom en snar framtid gått förbi det antal människor som såldes som slavar i Afrika under tre sekel - med början på 1500-talet"

Och låt oss vara tacksamma för att det finns både mammor och pappor som är beredda att offra sina liv i den extremt farliga kampen för allas rätt till ett hyggligt liv!


http://www.bokus.com/bok/9789127120143/maktens-slavar-om-trafficking-och-maffian/




Sedan kan man - om man vill - bli medlem i FI - det har jag blivit!


http://www.feministisktinitiativ.se/ta_initiativ.php

JAG ÄR MAMMA TILL EMMA VARS SKALLE OCH ANSIKTE KROSSADES MED EN HAMMARE

$
0
0



(fotot är en röntgenbild av Emmas krossade skalle)



Av en slump hittade jag idag för första gången till din blogg.

Jag är mamma till flickan på Ekerö, vars skalle och ansikte krossades med en hammare. Blev positivt överraskad av din kommentar... och på något sätt lättad över att brottet inte är helt glömt.

Min dotter märktes för livet. Till det kommer de kränkningar som gärningsmannen sett till hamnat på nätet - som ligger kvar där. Så varje gång min dotter träffar nya vänner, söker jobb eller vad som helst, så kan via googling dessa kommentarer hittas. Det, och alla kroppsliga ärr, blir ett slags absurt livstidsstraff för min dotter. Samtidigt har minnessidor tillägnats gärningsmannen, där vänner postar kommentarer om att han var så snäll och att han nog är bland änglarna i himlen (!).

Själv har jag svårt att se "snällhet" i en människa som spred lögner om min dotter (utan att hon visste det före brottet), som planerar ett mord, skaffar redskap till mordet, blockerar rummet med en stol så att min dotter inte ska hinna få hjälp... Men det är som du säger, det är totalt locket på. Själv ser jag likheter med min dotters gärningsman och den förmodade gärningsmannen i Boden-fallet. Till synes lugn, men icke. Och lugn är inte lika med snäll.

Emma har fyllt 20 nu och tar studenten den 5 juni. Nu håller hon som bäst på att söka jobb, så oerhört roligt att hon kan få ett värdigt vuxenliv! Den initiala prognosen från natten då hon kom in, var nämligen att hon skulle bli halvsidesförlamad och få "svåra kognitiva problem", bli en "grönsak" i klartext. Neurokirurgerna som opererade var tämligen eniga om denna prognos. Vi har träffat en av dem sen, och han blev mycket glad över att prognosen slog fel. Han sa, att när man arbetar med hjärnor, lär man sig att ibland kan man få in en patient med en till synes liten skada - men där följderna ändå blir förödande. Motsatt så kan man någon sällsynt gång få in en så svårt skadad patient som Emma, men där det mot alla odds ändå blir bra.
Livet är förunderligt.



Emmas mamma som gått igenom helvetet på jorden med sin dotter och sin familj gav mig tillåtelse att publicera ovanstående brev. I kampen för sin dotter och sin familj, för alla offer för det gigantiska så kallade näthatet. För Englas mamma, för Vatchareeya Bangsuans anhöriga, för den lille tvååriga pojken som dog sedan hans far glömt honom i bilen,
För de över 200 kvinnor som blivit mördade av sina män, exmän och pojkvänner sedan 2000.
För de 180 barn som av detta blivit moderlösa.
Jag är stum av beundran och sjuk av vanmakt när jag tänker på vad människor tvingas stå ut med - i lagens namn...


Artiklarna nedan är tagna från Aftonbladet – Båda artiklarna är skrivna av Martin Ekelund - Anledningen till att jag inte länkar direkt till artiklarna är att jag om möjligt vill skydda Emma och hennes familj för trakasserier. Emma heter självfallet någonting annat. Som Emmas mamma skriver ovan ”Min dotter märktes för livet. Till det kommer de kränkningar som gärningsmannen sett till hamnat på nätet - och de ligger kvar. Varje gång min dotter träffar nya vänner, söker jobb eller vad som helst, så kan via googling dessa kommentarer hittas"..

AFTONBLADET:
Emma!
Det är det sista hon hör innan hammaren krossar hennes skalle och allt blir svart.
I tre veckor svävade Emma, 18, mellan liv och död.
Nu har hon återvänt till livet och kämpar för att få veta sanningen om vad som inträffade i radhuset på Ekerö.

– Om jag får veta så blir jag lugn. Då slipper jag tänka på det som har hänt, säger hon.

Scenen som mötte poliserna som klev in i radhuset på Ekerö på trettondagsafton var ohygglig.
Väggar och golv i pojkrummet var täckta av torkat blod, flera verktyg låg utspridda i rummet och på golvet hittade de en ung man död.

Emma, då 16 år, låg på en blodig madrass på en gästsäng. Hon hade kraftiga krosskador och skärsår i huvudet och ansiktet och höll krampaktigt i sin mobiltelefon.
Så hade hon legat i närmare 20 timmar när hon hittades av sin killkompis pappa.

När hon nu leende visar in i huset i Norrtälje där hon bor med sina föräldrar är det svårt att förstå att det bara har gått xxx sedan överfallet. Endast två små plåster från en nyligen genomförd plastikoperation ger en ledtråd om vad som har hänt.
Trettonhelgen tillbringade hon hemma hos en jämnårig killkompis som hon känt i många år. De ägnade dagen åt att spela in roliga filmer tillsammans och gick sedan och la sig på kvällen.
Men plötsligt väcktes hon av sin kamrat.
– Han sa: ”Emma”, sedan slog han. Efter det så blev det bara svart.

Nästa minnesbild är att hon vaknar och ser att kompisen ligger orörlig på golvet. Han hade tagit sitt liv.
Under dagen försökte hennes familj flera gånger komma i kontakt med henne. Men den enda kommunikationen var en lång rad obegripliga sms som skickats från Emmas telefon. ”Okej, då fler spikar ¬mamma pratar nyz vistat” skrev hon till sin syster. Och så fortsatte det.

Familjen blev allt mer orolig. Vid ett av deras ¬försök att kontakta Emma svarade hon. Men allt de hörde var hennes rosslande andning. Då ringde de polisen.


Men trots att det fanns en inspelning från telefonsamtalet med Emma åkte polisen inte ut och kontrollerade huset på Ekerö.
Först efter midnatt kom pappan i familjen hem och gjorde den makabra upptäckten.

– Polisen borde ha jobbat mer effektivt. De kunde ha skickat någon direkt. Min ¬familj anmälde inte ett försvunnet barn utan någon som rosslade i luren, säger Emma som är mycket kritisk till att hon blev liggande så länge.
På sjukhuset konstaterades omfattande krosskador i skallbenet efter hammarslagen. Skärsår och flera ¬v-liknande sår, troligen från en tång, täckte ansiktet.

I tre veckor svävade hon mellan liv och död innan de sakta kunde väcka henne ur narkosen.
Efter det har hon tvingats lära sig äta, gå och fungera som en vanlig människa igen. Samtidigt försöker hon förstå vad hon utsattes för och varför.
– Jag tänker att om man försöker ha ihjäl någon så måste det finnas en anledning. Men jag kan inte komma på något, säger Emma.
Den enda ledtråden är en lapp hennes kompis lämnade i taket innan han tog livet av sig. ”Jag älskar dig också Emma”, stod det.

– Han började gilla mig när vi gick i sjuan eller åttan men jag har förklarat flera gånger att jag inte gillade honom.
Ett tag klippte kompisen kontakten, när Emma hade en pojkvän, berättar hon.
– Så det tyckte han inte om, samtidigt tycker jag ¬inte att man kan ha ihjäl någon för något sådant.

Att den förmodade ¬gärningsmannen tog livet av sig har satt henne i en svår situation. Därmed blev det ingen rättegång och förundersökningen förblev ¬sekretessbelagd. Efter en lång kamp fick hon ändå ta del av utvalda delar. Men fortfarande har hon inte fått svar på hur länge hon var i sin kompis våld och vad han gjorde med henne ¬innan han tog sitt liv.
– Jag vill veta hur jag blev skadad, på vilka ställen och när jag blev skadad. Och när han dog. Det är det jag vill veta, säger Emma.
Familjen överväger nu att anlita en rättsläkare på egen bekostnad för att få svar på sina frågor.
– Om jag får veta så blir jag lugn. Så att jag slipper tänka på det som hänt.


Artikeln nedan är från 2012 och med händelsen i Sundbyberg i färskt minne samt styckmodet på blott 20-åriga Vatchareeya Bangsuans är det synnerligen relevant att ännu en gång fråga justitieutskottet och regeringen:

När i helvete ska ni göra någonting åt ett system som gör mördare till brottsoffer och de verkliga offren och deras anhöriga (mycket ofta kvinnor och barn) helt rättslösa?

Och Johan Pehrson har du gett Emma och hennes familj något svar ännu? Eller är det mycket nu? Kanske inte så viktigt det där med att kvinnor och barn totalt ignoreras av Rättstaten Sverige?

Eftersom den misstänkte gärningsmannen tog sitt liv tvingas Emma leva med sina frågor obesvarade.
Nu lovar Johan Pehrson, ledamot i justitieutskottet, att engagera regeringen i problemet.
– Jag ska göra mitt ¬yttersta för att du ska få svar från dem, säger han till Emma.
Johan Pehrson.
I över ett och ett halvt år har Emma kämpat för att få veta exakt vad hon utsattes för under de timmar hon var i sin gärningsmans våld.
– Min klient var väldigt utsatt och skadebilden var enorm. Det fanns såväl allvarliga fysiska som psykiska skador. Hon hade även stora minnesluckor på grund av det trauma som hon utsattes för. Det fanns ett stort behov av att få svar för att kunna gå vidare i livet, säger advokat Elisabeth Massi Fritz som företrädde Emma.
Tar större hänsyn
Men sekretesslagstiftningen tar större hänsyn till en avliden misstänkts integritet än brottsoffrets önskemål om att få svar på frågor.
Därför sammanförde ¬Aftonbladet Emma med riksdagsledamoten Johan Pehrson. Han är Folk¬partiets rättspolitiske ¬talesperson och sitter i justitieutskottet.
– Jag tycker att det är värdefullt att se över hur vi gör avvägningar mellan ditt väldigt berättigade intresse som brottsoffer och den döde gärningsmannen utan att redovisa allt, säger han.

Johan Pehrson jämför händelsen med det uppmärksammade fallet i Örebro där Eva, 51, styckmördades och den misstänkte mördaren sedan tog sitt liv. Han tror att det framöver både kan bli fråga om nya riktlinjer till polis och åklagare och om ny lagstiftning.
– När jag träffar dig och hör din berättelse ska jag försöka gå till botten med det här och ta med det till regeringen för att höra om det finns några argument för att man inte ska göra några förbättringar.


Tillägg:

Otroligt bra inlägg i debatten från Dagens Nyheter - synd att inte lagen och de som skall se till att den efterföljs är lika smarta som han är..

Av Mårten Schuktz Dagens Nyheter december 2012

http://www.dn.se/nyheter/marten-schultz-nagot-ar-fel-i-lagens-syn-pa-integrite


"Ärekränkningsansvaret har varit juridiken på allas läppar under hösten. Debatter om hur regelverket kan användas när kungen förtalas har följts av debatter en barnsexköpande Olof Palme-liknande statsminister i filmen ”Call Girl”. Lagstiftningens gränser har belysts av lagstiftarna själva. En riksdagsledamot anklagades för att ha ärekränkt ordningsvakter och tvingades lämna sin plats. Han efterträddes av en ersättare som fällts till ansvar för ärekränkning i inte bara ett, utan flera, mål.

Det är ironiskt att en för ett ringa ärekränkningsbrott, förolämpning, misstänkt lagstiftare fick lämna plats åt en person som inte bara misstänks utan dessutom dömts till ansvar, för ett allvarligare ärekränkningsbrott, förtal. Inte bara en, utan flera gånger.

Det är ironiskt också eftersom lagstiftaren kapitulerat när det gäller ansvaret för förtal. I praktiken är det svårt, inte sällan oerhört svårt, för den förtalade att få upprättelse.

Det svaga skyddet mot förtal framgår inte direkt av lagtexten. Enligt lagen är förtal när någon utpekas ”såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning”.

Orden ser ut att fånga in åtskilliga kränkningar. I realiteten fungerar det däremot inte så. Endast i undantagsfall kan ett offer få stöd av åklagare och polis. En förtalad person måste därför driva sitt mål själv. Det innebär ekonomiska risker. Även om man vinner målet blir den eventuella ekonomiska ersättningen låg."

"Ett exempel. I skuggan av de nyss nämnda förtalsdebatterna dök en annan integritetsaspekt upp. Våldtäktsfilmen. Efter att en sajt lade ut en film där ynglingar under förnedrande former har sex med en ung kvinna ställdes frågan: Är det verkligen tillåtet att producera och sprida filmer som återspeglar brott som våldtäkt? Svaret är att ja, i allmänhet är det tillåtet.

I vissa sammanhang kan det utgöra förtal att sprida bilder/filmer på en person som har sex. Men det är ett undantag. Undantaget gäller inte i situationer av uppenbara övergrepp. Det är inte, för att använda lagens språkbruk, ägnat att utsätta någon för andras missaktning att visa upp henne som brottsoffer.

När rättsordningen överlåtit integritetsskyddet till de svaga reglerna som egentligen syftar till att skydda äran blev även integritetsskyddet svagt. Därför kan våldtäktsfilmen (ofta) inte angripas.

Är inte något i grunden felskruvat med en rättsordnings integritetssyn om våldtäktsfilmen är tillåten – och dess offer lämnas utan möjlighet till upprättelse?"

Läs hela inlägget här:
http://www.dn.se/nyheter/marten-schultz-nagot-ar-fel-i-lagens-syn-pa-integritet?a=#sfbio

ENJOY YOURSELF!

$
0
0


IT´S LATER THAN YOU THINK!






Efter åtta år och åtta säsonger - är TV-serien MD House ett minne blott-
Jag som knappt hämtat mig från det faktum att LOST, Desperate Housewives, Six Feet Under och Greys Anatomy är avslutade...

Nä, jag har väl inget liv - men all cred och uppskattning till Hugh Laurie och det övriga "crewet" som förgyllt det väldigt mycket!








Och för att teamet valde den här sången som avslutning när sista avsnittet sändes...

Tål att tänka på!





ENJOY YOURSELF!

MODIGA ELISABET HÖGLUND OM DÖDSHOT OCH NÄTHAT!

$
0
0




Och ett tillägg: Trots att en många av oss näthatade vet exakt vilka som hatar och hotar - för att de inte ens gör någon hemlighet av det - så finns ingen laglig möjlighet för oss kvinnor att få ett slut på det!

Om du orkar Elisabet eller har kolleger som gör det - är det en lagändring som måste till och därmed att vi drabbade kvinnor organiserar oss.

Att vi gör uppror mot ett samhälle där lagen om medborgerliga rättigheter och rådmännens sätt att följa den - överhuvudtaget inte gäller kvinnor och barn. Vi måste höja våra röster för att höras!


Aftonbladet 3/6 Krönika Elisabet Höglund

"Jag har aldrig träffat dig. Jag vet inte var du bor, hur du ser ut eller vad du sysslar med. Jag vet inte om du har någon mor, syster eller hustru som behöver din kärlek och omsorg. Det enda jag vet om dig är att du hatar mig och att du vill att jag ska dö.
Du är en av de män som finner nöje i att trakassera kvinnor på ­nätet. Varför du söker detta nöje är för mig obegripligt. Antagligen har du behov av att göra andra människor (läs: kvinnor) illa. Du väljer nätet, eftersom du tror att du är oåtkomlig där. På nätet kan du obehindrat hata och kränka, ­eftersom du tror att lagens långa arm inte är tillräckligt lång för att nå ända fram till dig.
För att Aftonbladets läsare ska förstå varför jag skriver detta brev tänker jag citera de mejl du har skickat till mig de senaste månaderna och som gjort mig ledsen, förtvivlad, desillusionerad och ­ursinnig. Mejlen har du skickat i samband med kolumner jag s­krivit här i Aftonbladet. Du har inte argumenterat mot mina ­åsikter. Nej, du har bara bett mig att dö, dö, dö ...
Den 22 april skrev du så här ­efter en kolumn jag skrivit om i­slam:
”Snälla tyna bort någon gång då, din gaggiga jävla kärring!”
Den 6 maj skrev du:
”Men för helvete dö nån jävla gång då, din virriga hagga!”
Den 20 maj publicerade Aftonbladet en kolumn av mig som handlade om hedersmord. Så här skrev du efter den kolumnen:
”Jag vill kasta din skrynkliga fitta åt muslimhundarna som utför h­edersvåld. Du är så virrig, vimsar omkring hit och dit. Tyst nu och tyna bort i stället!”
Läser man dessa mejl står det klart att du vill att jag ska dö, att jag ska ”tyna bort”.
Av vilken anledning har inte jag någon rätt att leva?
Jesper Engström, du är tyvärr inte ensam om att roa dig med att trakassera, såra och till och med mordhota kvinnor på det här sättet. För det du skriver är så nära mordhot man kan komma. Upp­lever du någon slags pervers njutning av att uppmana kvinnor att dö? Är du rädd för oss? Är du rädd för starka kvinnor som kan formulera sig bättre än du? Tror du att du med hjälp av hot och hat kan ta makten över oss? Eller är det bara ett kort ögonblick av manlighetseufori du vill uppleva?
Är dödshot mot kvinnor den drog du behöver för att dämpa dina e­gna känslor av otillräcklighet?



Hela kolumnen i Aftonbladet här:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/elisabethoglund/article16890387.ab


Tillägg:

Otroligt bra inlägg i debatten från Dagens Nyheter - synd att inte lagen och de som skall se till att den efterföljs är lika smarta som han är..

Av Mårten Schultz Dagens Nyheter december 2012


http://www.dn.se/nyheter/marten-schultz-nagot-ar-fel-i-lagens-syn-pa-integritet



Av Mårten Schultz och Lars Ahrenius

http://www.dn.se/debatt/tillsatt-en-natombudsman-och-stark-polisens-resurser





AND JUSTICE FOR ALL - DÖDADE KVINNOR NU ÄR DE 212

$
0
0
UR TEXTEN I AFTONBLADET - länk nedan:


"Ännu en gång tvingas vi räkna upp siffran för hur många svenska kvinnor som dödats av en man, ex-man eller pojkvän under 2000-talet.
Nästan alla kände fruktan innan de dödades.
Det här är de minst elva kvinnor som dödats sedan vi senast räknade i augusti 2012. Ytterligare sju barn förlorade sin mamma, två såg mordet och försökte förhindra det. Två män tog sitt eget liv efter att ha dödat sin hustru..."

Nr 202. Sandra, 17 år, Täby
Familjen beskriver Sandra som en öppen, humorfylld, jordnära, levnadsglad och stark tjej som längtade efter att fylla 18, börja jobba och ta körkort. Sandra tyckte om hemmamys, fanns alltid för sina vänner och familj, såg till att de mådde bra och hon älskade djur och barn.
Sandra berättade för flera att pojkvännen varit våldsam mot henne. En gång ringde hon sin mamma och var rädd, han hade hindrade henne från att lämna lägenheten.
Den 18-årige pojkvännen var narkotikapåverkad när han sköt henne med pistol i pannan på omkring en decimeters håll. De låg i sängen. Han förnekar mord, säger att han inte visste att det fanns en kula i vapnet. Hovrätten menade att förklaringen ”… inte är så orimlig att man kan lämna den utan avseende”.
Sandra blev 17 år.

Hela reportaget här:

http://dodadekvinnor.aftonbladet.se/2013/06/elva-nya-fall-nu-ar-de-212/


Kan vi hoppas att något sker nu äntligen? Med lagstiftning? Med allt? Med synen på kvinnor och barn i samhället i stort?
Just nu behövs högljudda kvinnor och män, som Elisabet Höglund i gårdagens AB mer än någonsin, män som vågar sätta ner foten!

Som Maria Sveland skriver i "Hatet" så är antifeminismen,kvinnohatet, kvinnoföraktet - större i Sverige nu än den varit på många, många år - varför eller vad som kan vara anledningen till det - förklarar hon i boken.

Vi behöver modiga människor med makt och möjlighet att påverka - som journalisterna på Aftonbladet!

Och när de inte kan behöver de ännu mer resurser - vilket exempelvis gäller deras kulturchef Åsa Linderborg som sitter fast bland allt kleggigt hat och hot - utan att kunna göra något - eftersom lagen ser ut som den gör idag!

Mårten Schultz professor i civilrätt - kan och vet allt om hur sjukt vårt "justice for all" - system är - han vill också förändra!

Säkert vill många av de som jobbar i rättssystemet samma sak!

Som jag skrivit i ett tidigare blogginlägg - Sverige är en skyddad verkstad för kriminella våldsamma och kvinnohatande män.

Nu måste alla bra män - och kvinnor - ändra på det!



http://dodadekvinnor.aftonbladet.se/2013/06/elva-nya-fall-nu-ar-de-212/




http://acdc-adhd.blogspot.se/2013/05/annu-ett-kvinnomord-som-kunde.html




http://acdc-adhd.blogspot.se/2013/05/sverige-ar-en-skyddad-verkstad-for.html






http://acdc-adhd.blogspot.se/2013/05/jag-ar-mamma-till-emma-vars-skalle-och.html

Årets Svenska bor i Husby!

$
0
0

Mer om Sumpans nationaldagsfirande här:

http://www.sundbyberg.se/4.6956188d13ce65c80fa65a.html




Sumpan var nästan först med att verkligen fira Nationaldagen i Sverige och de brukar också ha häftiga artister, dela ut diplom till nysvenskar som flyttat till Sundbyberg och ja - kort och gott det är FEST!

Men innan jag rusar iväg för att partaja med resten av alla Sumpanbor och spana in Lill-Babs som kanske är det svenskaste vi har i Sverige i dag - kind off - vill jag slå ett slag för en sällsynt enastående kvinna som bor nästgårds - nämligen i Husby.

I en kanonartikel om "Kvinnorna i Husby - efter förortskravallerna" skriver Karing Sörbring på Expressen om hur damerna i denna förort ser på saken.

Och jag blir så lycklig när jag läser om Zeliha Dagli - och hur hon och andra kvinnor verkligen kämpar för att försöka förändra Husby men även samhället i stort.

Jag låter intervjun med henne tala för sig själv - och endera dagen beger jag mig nog till deras kvinnoträffar på tisdagar och gjuter nytt mod i kroppen (Bara jag slipper handarbeta!).

Åh jag blir så glad ibland! Tack Zeliha - för att du vågar berätta hur det verkligen är - Never Ever Give Up!







"Ett tag funderade Zeliha på att flytta in till Södermalm i centrala Stockholm där hon tidigare jobbade. Kulturlivet lockade.
- Men så drog vi i gång en massa kulturaktiviteter här ute i Husby och nu trivs jag jättebra. Jag känner mig verkligen delaktig i samhället här.
Varje tisdagskväll samlar Zeliha Dagli 30-50 kvinnor till "Gränslöst kvinnocafé". De diskuterar litteratur, handarbetar och tittar på konst.

- På internationella kvinnodagen i år var det 400 kvinnor här. Det talas om att det inte kommer folk till skolans föräldramöten, men tilltalar man människor på rätt sätt så går det. Det är en myt att kvinnor i Husby inte är intresserade av samhället. Det finns en bra kamptradition, inte minst bland oss kvinnor som kämpat för Husbybadet och för att göra fint i parkleken.
Zeliha berättar att hon möter många oroliga och ensamstående mödrar som har många barn.
- En del orkar inte hålla koll på barnen. De har själva problem, är arbetslösa och barnen lyssnar kanske inte på dem. Då kan vi försöka ge dem kunskap om barnuppfostran och berätta vilket stöd man kan få från samhället.
Skolan har en central roll, menar Zeliha Dagli, och hon tycker inte att skolan i Husby fungerar lika bra som skolor i andra områden.
- När myndighetspersonerna efter åtta timmar har gjort sina jobb försvinner de hem till sitt. Kvar här finns alla kvinnor och barn som ofta inte ens har SL-kort och kan ta sig härifrån.
Zeliha säger att Husby länge har haft problem med segregation och arbetslöshet och tror att ungdomarnas ilska har lagrats i många år.
Efter upploppet känner hon sig inte lika trygg.
- De första kvällarna som oroligheterna pågick ville jag inte gå ut på kvällen. Men sedan fortsatte mina väninnor och jag med våra kvällspromenader. En liten grupp som förstör ska inte få påverka livet för alla andra, säger Zeliha.
Hennes tre barn är vuxna och utflugna.
- Skulle jag ha yngre barn skulle jag kolla upp vad de gjorde och hindra dem från att gå ut om kvällarna. Ser jag tonåringar röra sig ute om kvällarna frågar jag dem vad de gör där och skickar hem d
em".

Zeliha Dagli
Ålder: 58.
Yrke: Kökschef på Husby träff & Gränslöst gott AB.
Bor: Husby.
Jag har bestämt mig för att övervinna obehaget och vara ute om kvällarna trots att det kändes otryggt efter upploppet. Det finns en bra kamptradition här i Husby, inte minst bland oss kvinnor som kämpat för Husbybadet och för att göra fint i parkleken





Text Karin Sörbring Foto: Christoffer Hjalmarsson

Läs hela artikeln här: http://www.expressen.se/nyheter/dokument/ser-jag-tonaringar-ute-skickar-jag-hem-dem/

INGEN MUNKORG FÖR CUJO !!!!

$
0
0




Många hundägare (och föräldrar) har en överdriven tro på att hundar och ungar, liksom vuxna människor, klarar det mesta när det gäller kyla, sol eller värme...

Det gör de inte!

UPPDATERAR MED SYNNERLIGEN VIKTIG LÄSARINFO SOM IAF INTE JAG HADE EN SUSNING OM!

Anonym sa...

Hundar har svettkörtlar mellan tårna. Därför är det viktigt att de får kyla tassarna, gäller till exempel vid långvarig bandagering.

Det allra värsta är att man numera ser antiskällskydd användas som munkorg. Det hindrar hunden att flämta. Det här otyget kommer ifrån Ceasar Millans okunskap som spridit sig till hundaffärer i Sverige nu. Livsfarligt och dessutom djurplågeri. Ska man ha munkorg ska man ha gallermunkorg. Kan inte hunden flämta kan den snabbt bli överhettad,få hjärtproblem och dö.



Publicerar detta mail från "Tös-hundapotek" (länk längst ner)


STAY COOL! (bokstavligt talat)


Hundar och sommarvärme

En hund bör dricka 0,5 dl vatten/kg hund och dygn.
Enligt Agrias skadestatistik har 46 hundar dött i sviterna av värmeslag de senaste sju åren, i snitt cirka 7 hundar per år. Mörkertalet är stort.

Värmereglering hos hundar
Hundar kan inte reglera värme som vi människor. De kan inte svettas genom huden som vi kan. Hundar reglerar sin kroppstemperatur genom att andas ut varm luft, flämtar. Hunden andas med öppen mun och tungan brukar hänga utanför. De andas snabbt. Det brukar kallas att hunden hässjar.

Har hundar svettkörtlar?
Veterinärerna är inte helt överens. En del säger att hundar inte har svettkörtlar medan andra veterinärer säger att hundar har några få svettkörtlar. Bäst är att utgå ifrån att hundar inte har några svettkörtlar, tycker jag.

Vad är väldigt varmt för en hund?
Det finns ingen gräns för hur hög kroppstemperatur en hund med värmeslag kan få, men det finns en gräns för vad organen i kroppen klarar av, 42,8° C. Om temperaturen stiger över 42,8° C dör hunden.

Värmeslag
Ofta drabbar värmeslag hundar som får sitta länge i en bil i solsken. Även hundar som har vistats länge ute i solen men som inte har kunnat ta sig till skuggan, kan få värmeslag.
Vissa hundar är känsligare än andra för värme. Till exempel bulldog och mops, valpar, äldre hundar, överviktiga hundar, de med tjock päls, hundar med hjärtproblem, hundar som står på vissa mediciner såsom Levaxin (ämnesomsättningsförhöjande).
Det har även förekommit att hundar som badats till exempel inför en utställning och sedan fönats under en längre tid också har blivit för varma.
Under förmiddagen, när en bil står i sol/halvskugga och det är 20 grader C utomhus, kan innertemperaturen i bilen snabbt stiga till 47 grader C. Därför – lämna aldrig hunden i bilen en längre tid utan uppsikt! Hundens normala kroppstemperatur är 38-39 grader C. Vid 41 grader C mår hunden riktigt dåligt.

Symptom på värmeslag
Hässjar (hunden andas mycket hastigt, flämtande med öppen mun), dreglar, blir yr/förvirrad/vinglig, torra (klibbiga) slemhinnor i munnen, hög puls. Vid riktigt allvarliga fall, andningssvårigheter, kräkningar och koma (medvetslöshet).

Åtgärder vid värmeslag
Den viktigaste behandlingen är att sänka kroppstemperaturen.
1. Lyft hunden och lägg hunden på sidan på gräsmatta eller annan plan mark. Huvudet får inte vara högre än kroppen, ifall hunden måste kräkas. Om hunden kräks kan det täppa till andningsvägarna om hunden ligger högt med huvudet.
2. Tag hunden till skugga. Ventilation (blåst) är viktigt.
3. Om du har en febertermometer till hands, tag tempen på hunden. Viktigt att få ner hundens temperatur – sakta men säkert. Normal temp är 38.39 grader C.
4. Använd blöta handdukar, lägg dem i ljumskarna, runt huvudet/halsen, runt trampdynorna. Handdukarna måste bytas ofta och kylas ner igen. Massera gärna benen för att stimulera blodcirkulationen. Har du en Articare kylpåse i bilen (finns i vår Akutväska, Tös Hundapotek), aktivera den genom ett snabbt skakande av påsen – kylan kommer omedelbart. Viktigt att lägga en handduk/tyg på hunden först så att kylpåsen inte ligger direkt mot pälsen.
5. Isbad rekommenderas inte. Det ger sammandragning av blodkärlen och skakningar/kramper i musklerna vilket hindrar nedkylningsprocessen.
6. När kroppstemperaturen kommit ned till 39,5 grader C, sluta avkylningen av hunden. Om hunden fortsätts kylas ner kan det ge andra skador på hunden.

Varför veterinärbesök – om hunden kroppstemperatur åter är normal?
Om hunden råkat ut för värmeslag/solsting, kan inre organ, som lever och/eller njurar tagit skada. Detta kan kontrolleras via blodprov hos veterinär. Hunden kan också behöva få dropp.

Tips – förebygga värmeslag
Ha alltid vatten med dig till hunden i bilen. Ha gärna en Akutväska med också. Om du måste ha hunden ensam i bilen, se till att bilen står i skuggan och har nedvevade rutor.
Ta det extra lugnt med hundpromenader under riktigt varma dagar. Undvik promenader mitt på dagen när det är som varmast.
Undvik träning. Även extremt vältränade hundar kan få värmeslag. Chansa inte.

Sommarhälsningar, Ann Bubère, Tös hundapotek

Mina källor:
vet Anna-Karin Andersson Langren, vet Ylva Trygger, vet Christophe Bujon, Agria, Folksam, Svenska Brukshundklubben.



http://www.toshundapotek.se/se/art/ruffwear-kylvast-swampcooler.php




Våra katter Tony och Tobbe blev lindrigt sagt irriterade på "hundar hit och hundar dit" - en liten uppdatering således




Jag tackar den utmärkta sidan Kattstatus.se

http://www.kattstatus.se/index.html


En katts kroppstemperatur ligger normalt mellan 38°C och 39°C. Vid värmeslag stiger kroppstemperaturen över det normala och i allvarliga fall kan den även överstiga 41°C.

Till skillnad från oss människor kan katter inte svettas för att sänka sin kroppstemperatur. Istället måste de fukta sin päls genom att tvätta sig, eller flämta. Det sistnämnda är dock ganska ineffektivt i hög värme. Därför har katter lättare för att drabbas av värmeslag. Risken är dessutom större om katten har någon hjärtsjukdom, är gammal eller överviktig eller har någon form av luftvägsproblem, till exempel astma eller en mycket kort nos.


Katter som tidigare drabbats av värmeslag har dessutom en ökad risk att drabbas igen.



Symptom på värmeslag



* Flåsighet

* Kraftigt röd tunga

* Kraftigt rött eller blekt tandkött

* Klibbig saliv

* Slöhet

* Vinglighet

* Kräkningar och diarré (eventuellt blodblandat)

* Chock

* Koma
Vad kan jag göra om min katt fått värmeslag?
Kontakta alltid veterinären i första hand. Mät kattens kroppstemperatur i ändtarmen minst var tionde minut, för att se om kroppstemperaturen sjunker eller stiger. Börja kyla ner katten genom att fukta pälsen med ljummet vatten. Du kan även linda en kall, fuktig handduk kring katten och hålla en kylklamp mot kattens huvud.

Det är viktigt att man hela tiden övervakar kattens kroppstemperatur. Om katten kyls ner för fort eller för mycket kan den istället drabbas av för låg kroppstemperatur, vilket också är ett livshotande tillstånd.

Får man ner katten till 39°C bör man avbryta nedkylningen och istället se till att katten blir torr, så att man inte sänker kroppstemperaturen ytterligare.

Du kan också ge katten ljummet vatten eller vätskeersättning, eftersom den troligtvis lider av uttorkning.


Jessica Magnusson

Legitimerad Djursjukskötare

www.kattstatus.se

HELL IS FOR CHILDREN

$
0
0





Citerar från Flashback och tråden "Barn föll ur båten och försvann" (Olyckor och katastrofer)

https://www.flashback.org/t2157791p12



Fallet påminner litegrand om pappan som glömde ungen i bilen - "djupt tragisk händelse" var ordet även då - en undran är - om en vuxen fallit ur båten för att föraren hade krökat eller kört för fort - eller om en bilist glömt gamla senila farmor i bilen - hade det fortfarande varit en "Djupt tragisk händelse" då - eller dråp?



Problemet är att myndigheter låter sig påverkas av den mjäkiga opinionen att "det är straff nog" och "fått sitt straff" när föräldrar mister sina barn. Likadant när den där farsan lämnade sitt lilla barn i bilen en hel arbetsdag. Även om han inte handlade med uppsåt är det konsekvenserna av hans eget handlande. En oberoende rättsstat bör ju värna den enskilda samhällsmedborgaren, även om det är barn, och säga att det inte är OK att svenskar dör för att deras omgivning brister i omdöme och beter sig vårdslöst.

Det anses inte vara olyckor på samma sätt när rattfulla kör ihjäl folk utan uppsåt. Då är ju uppsåtet att man satt sig i en bil påverkad. Frågan är varför man inte också ska ställa krav på nyktra personer som i det här fallet framför en båt?

Bara för att det är en olycka, och inte finns ett uppsåt, måste man ju kunna avkräva vuxna människor på ansvar när 10-åringen fortfarande varit i liv i dag om de handlat efter de punkter som listats här i tråden. Övertygad om att det inte skulle vara särskilt populärt med båtliv i Sverige om det skulle vara slumpen och oturen som gör att en 10-åring drunknar under en båtutflykt.



Helt riktig analys av en synnerligen orättvis värld - för alla minderåriga. Men som xxxx skrev gör det ju inte saken bättre nr det händer saker på mindre platser där alla känner alla och håller varandra om ryggen - på grund av att de eventuellt är med i samma Lionsförening (OBS detta var bara ett exempel)
Vi måste värna barnens rätt att få en egen talan både i samhället och juridiskt!




IF THE KIDS ARE UNITED

$
0
0








När vi talar om barns rätt till ett fullgott liv och rätt att bli behandlade som människor i hela samhället och även juridiskt vill jag framhäva att det onekligen finns en stor skara människor som kämpar för barn - med barn - och som försöker förändra.

Förutom kidpower.org - som jag länkar till längre ner - som just nu tipsar om hur du kan stärka barn som ska iväg på kollo eller idrottsläger - i händelse av att pervon dyker upp. Kids.org arbetar året om i snart nog hela världen för att stärka barn och ungdomar - på alla plan! Kids.org.se finns också!

Det finns naturligtvis fler vuxna barnrättskämpar - tänker inte ta upp dem alla här men länkar till ett par riktigt bra och alltid aktuella svenska inlägg i debatten!



http://www.dn.se/debatt/utvidga-lex-bobby-till-att-omfatta-barns-sjalvmord/


DN DEBATT april 2013 av Barnombudsmannen Fredrik Malmberg och psykolog Åsa Landerborg



Självmorden bland unga ökar i Sverige. Ytterst få länder inom EU har samma tendens. Regeringen bör nu lagstifta om obliga­toriska dödsfallsutredningar efter barns självmord, skriver barnombudsmannen Fredrik Malmberg och psykologen Åsa Landberg.

En chockvåg gick genom Sverige när polisen i Örebro berättade att en trettonårig flicka tros ha tagit sitt liv i samband med trakasserier och kränkande behandling på nätet. Diskussioner om näthat, mobbning och skolans ansvar fördes i skolor, i hem, på arbetsplatser och i medier.

Några dagar senare släppte polisen mer information, en vuxen man greps misstänkt för flera fall av sexuellt ofredande och utnyttjande av barn. En av de utsatta ska ha varit den döda flickan. Nu kom diskussionerna i stället att handla om att skydda barn på nätet, om pedofiler och om grooming.

Vi behöver hålla alla dessa diskussioner levande. Vi behöver också på allvar lyfta frågan om självmord bland barn. Allvaret understryks av den statistik som Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet presenterade den 25 mars.

Enligt rapporten Folkhälsan i Sverige 2013 tog 124 barn och unga i åldern 15–24 år livet av sig varje år 2009–2011. För barn under 15 år handlar det om fem barn varje år.

Sedan början av 1990-talet har självmorden minskat i alla åldersgrupper, utom i den yngsta.

När Sverige senast granskades av FN:s barnrättskommitté uttryckte de internationella experterna oro över den höga frekvensen självmordsförsök och fullbordade självmord bland unga. Sverige uppmanades att förbättra samarbetet mellan skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och rättsvårdande myndigheter. Sverige uppmanades också att göra mer för att förebygga självmord bland barn..."

Hela debattinlägget finns att läsa här:

http://www.dn.se/debatt/utvidga-lex-bobby-till-att-omfatta-barns-sjalvmord/



DN DEBATT 9 Juni av centerpartiets Johan Linander



http://www.dn.se/debatt/tillsatt-specialpolis-for-att-stoppa-manniskohandeln/


Människohandel pågår i Sverige varje dag, året runt. Bara under perioden 2009–2011 registrerades 166 fall av misstänkt människohandel med barn, hälften av dem i sexuellt syfte. Tillsätt en nationell polisenhet som enbart arbetar mot människohandel, skriver riksdagsledamot Johan Linander (C).


1838 skrev Charles Dickens romanen om Oliver Twist. Pojken blir upplärd att begå brott och hans ägare, ”herr Fagin”, tjänar stora pengar på hans och andra barns stölder. Det är en förfärlig berättelse om ett hänsynslöst utnyttjande av barn och man önskar verkligen att det enbart var fiktion.

I en kartläggning som genomförts av det nationella samordningssekretariatet mot prostitution och människohandel konstaterades att 166 barn registrerats som misstänkta offer för människohandel i Sverige 2009–2011. Ungefär hälften av barnen var utsatta för människohandel för sexuella ändamål medan andra hälften tvingades till olika sorters arbete som tiggeri eller, som Oliver Twist, stöldbrott.

Några veckor senare kom nästa skrämmande granskningsrapport. Ungefär tusen ensamkommande flyktingbarn har försvunnit i Sverige de senaste fem åren. Var är de nu? Är de offer för människohandlare som herr Fagin? Långt ifrån alla, men vi vet att för några av dem är det ett sådant liv som väntar.

Sedan Lukas Moodyssons film ”Lilja 4-ever”, som kom 2002, har Sverige gjort mycket för att uppmärksamma och bekämpa människohandel. Det finns en nationell rapportör vid Rikspolisstyrelsen. Vi har haft en nationell handlingsplan mot människohandel för sexuella ändamål och det finns en nationell samordnare för människohandel vid Länsstyrelsen i Stockholm....

Läs hela inlägget här:

http://www.dn.se/debatt/tillsatt-specialpolis-for-att-stoppa-manniskohandeln/




SOM SAGT - högst relevanta förslag finns för att förstärka barnens rätt - även förslag på lagändringar finns - liksom att Sverige bör använda barnkonventionen som en LAG - inte bara som något som de allra flesta makthavare skiter fullkomligt i...

Vi väntar! Medan vi gör det förlorar tiotusentals barn sin barndom bara här i Sverige - och löper alla tänkbara risker att själva utvecklas till vuxna monster.

AGERA - NU!




AV KIDPOWER.org



Most camp counselors and recreation leaders are wonderful people who are completely dedicated to the well being of the children in their care. Unfortunately, a very few have bad intentions and can cause tremendous harm.

To help keep your kids safe when they are away from you, we encourage you to take a few minutes to watch our new parent-education video, "Kidpower Advice To Prevent Sexual Abuse At Summer Camp & Recreation Programs."

The video covers:
A key question to ask and how to assess the answer from a summer camp or recreational program;
How to teach and role play boundary setting skills with kids to help them stop unwanted touch, teasing or affection;
How to teach kids to be persistent in getting help from other adults; and
What to do if a child tells you about a problem or you feel uncomfortable yourself.
In addition, we recommend that you check to be sure that the programs where you send your children:
Screen their staff with background checks;
Use best practices in preventing accidents and illness; and
Train their staff in how to protect children from bullying and other problems.
Finally, on a different topic, we are excited to have participants traveling from Argentina, Brazil, Canada, Germany, India, Mexico, and Vietnam, as well as the US, to our new Kidpower Skills for Child Protection Three-Day Workshop August 9-11 in San Francisco. This special program for professionals, volunteers, parents, and other caring adults will provide practical tools for assessing potential personal safety problems, establishing and upholding ground rules, intervening effectively, overcoming obstacles, and using the Kidpower Positive Practice Method to teach personal safety skills to young people to help protect them from bullying, abuse, and other violence. To learn more, Click Here.

Wishing you a joyful and safe June with your loved ones,

Irene van der Zande
Kidpower Executive Director and Founder












INFÖR FÖRBUD MOT MANLIG DAGISPERSONAL!

$
0
0




Så länge ni inte kan garantera barnens säkerhet! Och så länge rättens ledamöter tycker synd om dagispedofiler!


Är det någon som begriper varför samhället skriker efter fler män till barnomsorgen?

Finns det någon man som INTE har sjuka böjelser som ens vågar visa sig på en förskola? Dels är det dålig lön och personalen sliter livet ur sej - dels är det otroligt vanligt att pedofiler söker sig till platser där det finns barn - vilket man kan lista ut om man vet vad pedofili betyder.

Rädslan för att peka ut vanliga hederliga karlar som pedofiler har gjort att vanliga människor, övrig personal och föräldrar - som ser att något inte stämmer – är rädda för att överdriva, rädda för att ha fel och de är därmed rädda för att anmäla.

Detta har till följd att många förskolor där det finns eller har funnits en pedofil – låter det gå flera år innan något händer.
OCH när de många gånger redan krossade barnen väl blir av med pedofilen – så blir straffet så löjligt lågt att det knappt är kännbart för förövaren.

Läs nedanstående artikel - fundera vidare över många saker men framförallt detta:

Mannen (som är 27 år och svensk vill jag påpeka då det annars är en enkel sak för alla rassar att påstå motsatsen) var ANSTÄLLD på förskolan någonstans i Östergötland.

Från 2011 fram till i våras gjorde han sej skyldig till övergrepp på olika sätt på TRE barn mellan tre och fem år.
Det innebär att han i två års tid kunde hålla på ostört – hur är det möjligt?

Något säger mej att övrig personal är så in i helvete rädda för att verka fördomsfulla, för att vara politiskt inkorrekta, eller så tycker de kort och gott att barnen behöver en manlig förebild och ”han leker ju så bra med dem”…

Eller är det resultatet av alla personalnedskärningar såväl i skolan som på dagis? Man har ingen koll på vare sig barn eller personal längre eftersom de har helt orimliga arbetsbördor.

Många fasansfulla liknande händelser har i efterhand visat att den dömde förövaren kunde låsa in sig ett rum på förskolan med både filmkamera och kamera under förevändning att ”han skulle ge barnets föräldrar en trevlig film med lilla Gösta/Greta”.
I dylika fall bör man döma personalen i efterhand för att deras stupiditet frambringat fara för annan.


Tillbaka till vår förskolepedofil i Östergötland. Att han de facto gjort sig skyldig till grova övergrepp på tre barn råder inget tvivel om ens från rådmännen som annars brukar hävda att ingenting någonsin går att bevisa när det handlar om sexuellt utnyttjande av minderåriga barn.

Alla som har det minsta hum om sexuellt utnyttjande, misshandel och andra svåra kränkningar - av såväl stora som små barn vet att det handlar om fruktansvärda trauman som de små bär med sig ända in i vuxenlivet - faktiskt ända in i döden. Detta på ett medvetet – eller omedvetet plan med olika mer eller mindre tragiska levnadsöden som följd.

Även de barn som får adekvat hjälp kommer alltid att bära med sig känslan av att deras barndom togs ifrån dem.

Med detta i åtanke – läs nedanstående ur Norrköpings tidning och reflektera gärna över domarens icke existerande barnperspektiv.

Ni som är barnens målsägandebiträden – överklaga omedelbart eller lämna era uppdrag! Det förekommer rättskandaler varje dag i Sverige – framförallt när det handlar om kvinnor och barn – men detta är ett av värsta hittills!


http://www.nt.se/nyheter/default.aspx?ArticleId=8618933


(fan ta rubriksättaren på Norrköpings tidningar – små barn har inte sex – det är bara pedofiler som anser det)

TIO MÅNADER FÖR SEX MED FÖRSKOLEBARN

”Den man som förgrep sig på flera barn på en förskola i Östergötland dömdes på onsdagen till tio månaders fängelse.
Mannen, som var anställd på förskolan, åtalades för våldtäkt mot barn, sexuellt ofredande och sexuellt övergrepp mot barn. Övergreppen riktade sig mot barn i tre barn 3-5-årsåldern och pågick från hösten 2011 och fram till i mars 2013.
Mannen, som är ostraffad tidigare, har förnekat att han begått de åtalade brotten. Han fälls dock på samtliga åtalspunkter, bortsett från våldtäkt mot barn. På den punkten fälls han i stället för sexuellt övergrepp mot barn. Rätten finner det inte bortom rimligt tvivel bevisat att mannen har utfört handlingar som kan jämställas med samlag.

Det finns, konstaterar rätten, brister i mannens mentala utveckling. Bland annat har föräldrar med barn på förskolan berättat att de många gånger uppfattat att mannen lekt mer för sin egen skull än barnens. Rätten bedömer att mannens bristande utveckling har samband med det han gjort, vilket anses vara en förmildrande omständighet.

Vid straffmätningen tas också hänsyn till att mannen inte längre kan arbeta inom sitt yrke. Straffet stannar därför vid tio månaders fängelse. Mannen ska också betala sammanlagt 125 000 kronor i skadestånd.”
Av: Ingemar Norgren


http://www.ecpathotline.se/

LET´S DANCE!

$
0
0




Veckans klokskap och insikt får komma från Ann Wilson, dansare, jurymedlem i Let´s Dance etc osv.

Citatet kommer från en mycket bra intervju med Ann Wilson av Linda Newnham, tidningen Tara nr 8:




Ann vet också att nackdelen med hennes sätt att vara, att se det positiva och gå vidare, är att allt hinner ifatt en någon gång.
"Jag tänker ofta varför ska jag sitta och gnälla när det finns andra som har det mycket värre. Men en vän sade nyligen att även den rikaste, mest framgångsrika och lyckligaste människan i världen kan titta ut över sina ägor och känna ensamhet och sorg - och har rätt att göra det. Vissa personer behöver nog jobba på att att inte gräva ner sig, medan exempelvis jag måste jobba på att låta saker komma ut lite oftare..."







Viewing all 193 articles
Browse latest View live