ÖPPET BREV TILL HUNDCOACHEN FREDRIK STEEN
Bäste Fredrik!
Vi har kanske Sveriges bästa vakthund - och vi vågar inte träffa folk längre!
Vår tik Tyra tycker illa om både andra hundar och andra människor, ju mindre människorna är - desto argare blir hon på dem.
Ja, vi vet att hon egentligen är rädd, särskilt för små barn - men rädda hundar är farliga och jag och sonen är väldigt låsta numera.
Vi vågar inte släppa in barn i vårt hem och varje gång det ska komma "främmande" vuxna gäster är, i alla fall jag, mycket skärrad och vill helst hon ska ha munkorg på sig.
Vi hälsar inte på hemma hos folk och vi åker inte kommunalt med henne.
Trots att jag och sonen denna gång vi skaffade hund tittade på filmer av dej och andra experter - läste dina böcker och så vidare, lyckades vi, allra helst jag, göra flera fatala misstag.
I teorin var allt så enkelt.
Misstag nr 1: Vi köpte vår hund på Blocket - utan att egentligen veta någonting om pappan som är labrador eller mamman som är Chow-Chow. Vi träffade ju dock mamman och hon verkade helt okej. Vi föll för att hon var så fruktansvärt gullig, en svart ulltuss som charmade alla. Som liten fick hon ju vara lös mycket - för en valp följer ju sina ledare, men ju äldre hon blev desto mer vaknade jaktinstinkterna till liv. Ekorrar, harar, råddjur, hon blir som tokig.
Misstag nr 2: Medan hon ännu var späd valp hade vi på trång yta besök av släktingar med småbarn och en egen hund. Vi bodde trångt, det var kaotiskt och vi tillät barnen att "leka" ganska hårdhänt med Tyra. Då var hon ännu så liten att hon faktiskt inte ens borde ha träffat nya människor.
Misstag 3: Flera gånger slet hon sig faktiskt lös under promenader, eller så rymde hon från rastgårdar, hon har dräpt två harar och en gång blev hon påkörd av en bil. Det slutade dessbättre lyckligt - ingenting brutet men en kort tid efter "rehab" fastnade hon med tassen och fick operera bort en klo under mycket vånda och stor smärta. Efter de händelserna var hon sig inte lik. Vad som kan sägas till hennes fördel är att hon alltid kom tillbaka när hon "sprungit av sej", de gånger hon rymde. Idag har vi koppel som hon inte kan ta sig ur.
Misstag 4: Vi bodde tidigare i en lägenhet med uteplats - med många, många gångtrafikanter och festande människor som passerade. Tyra bodde ju mer eller mindre därute och vaktade stenhårt - särskilt sommartid. Till saken hör att vi, eller jag, har en stalker efter mej - så på många sätt var det bra att hon markerade när någon kom för nära staketet. I dag har vi lämnat uteplatsen och hon är inte riktigt lika nervös längre.
Misstag 5: Vi har inte socialiserat henne, inte åkt tunnelbana eller buss och de gånger hon utsätts för "mycket folk"är hon på helspänn. Hon är överlag en mycket stressad hund. I dag kan ingen komma nära vare sig mej eller sonen när vi är på hundpromenad - då gör hon sig redo att attackera. Vi tror båda två att det är oss hon vaktar. De gånger hon stack och var lös så var hon aldrig intresserad av vare sig små eller stora människor -hon jagade "bara" vilt. Men om jag eller sonen började prata med någon kom hon tillbaka ganska snabbt.
Hon vill beskydda oss tror vi. Hon har ännu inte bitit någon människa men väl markerat både mot oss när vi försökt klippa hennes klor, mot veterinärer och mot barn och vuxna som försökt klappa henne eller bara kommit för nära.
Misstag 6: Vår högt älskade hund skäller väldigt lite - vi inbillar oss dock att det gör henne farligare för både andra hundar och människor. Hon har järnkoll hela tiden - därför önskar vi nästan att hon skällt mer och morrat mindre från långt ner i strupen.
Vi lever på existensminimum av olika skäl och har inte råd att anlita en hundcoach.¨
Snälla Fredrik - kan du hjälpa oss ändå? Eller tror du vi måste avliva henne?
Tyras matte Annika